Omtanke 1
Det rehabiliterande spelet Promt är ett hjälpmede
l för personer med hjärnskador som lett till skador på synen. ett fingers rörelser. Då är det upp till den som håller upp fingret att avgöra om patienten verkligen följer det med blicken, vilket kan vara svårt ibland. Eytrackern upptäcker direkt om spelaren inte utför ögonrörelserna som den ska. – Den vårdpersonal som arbetar med Promt märker en stor kvalitativ förbättring på de patienter som använder spelet, konstaterar Kristina. Gamification kan användas på annat sätt än i den kliniska i vården. Kristina och hennes medarbetare håller också på att utarbeta en app för personcentrerad vård. Målet är att man genom den ska kunna planera och utforma en individuellt a n - passad vård där det unika personliga perspektivet ska visas lika stor hänsyn som det professionella perspektivet. AR OCH VR är två spelrelaterade tekniker. Virtual Reality, VR, kom redan på 1990-talet, men har inte blivit allmänt spridd på allvar förrän på senare år. Tekniken innebär att man sätter en skärm framför ögonen, till exempel en mobiltelefon, och när man rör på huvudet ser man en virtuell verklighet runt sig. Under det senaste året har trenden vuxit stort och allt fler tekniker släpps på marknaden. – Nu finns det möjlighet att nå en bredare marknad än tidigare. Jag tycker att det är mycket intressant att se vad som går att göra med VR både inom lärande spel samt inom sjukvården. Det sker till exempel intressant forskning kring rehabilitering och smärtlindring med VR runt om i världen just nu. I det här numret av Omtanke kan du till exempel läsa om att använda VR-teknik i samband med behandling av psykisk ohälsa, exempelvis fobier. Under 2016 fick AR sitt stora genomslag. AR står för Augmented Reality, ”förstärkt verklighet”. Det är inte en helt virtuell verklighet som vid VR, utan tekniken lägger in virtuella objekt i vår egen verklighet. Något som de flesta av oss känner till är förra årets stora hit på spelfronten, Pokemon Go, där man håller upp telefonen och ser en av spelets figurer placerad på gräsmattan framför som om den verkligen finns där på riktigt. En mer avancerad variant av AR är exempelvis Microsoft HoloLens som håller på att utvecklas just nu. Det är glasögon som fungerar som en transparent skärm. I likhet med VR så finns det stora framtida möjligheter för AR inom vården, både för patienter och för medarbetare. – Jag märker att det finns en stor öppenhet inom vården att utveckla spel. När vi utvecklar nya spel för den sektorn arbetar vi ju nära forskare som är kunniga inom det medicinska. Och när vi är ute och testar ser många i personalen att det leder till goda resultat. – När man använder spel i vården handlar det om att förstå hur det fungerar och använda det rätt och i rätt sammanhang. Det kanske inte går att använda i alla lägen, säger Kristina. Det är viktigt att nämna att gamification inom vården inte handlar om att ersätta läkare och sjukvårdspersonal. Det ska vara ett komplement och en möjlighet att kunna genomföra delar av rehabiliteringen effektivare, eller för att patienten ska kunna utföra vissa moment på egen hand i hemmet. – Jag tycker att det är självklart när spel är så stort och det är så många som gillar att spela, att man utvecklar spelen och inte bara använder dem för nöjes skull. Att förena nytta med nöje är aldrig fel. Och att använda dem i situationer där de kan främja rehabilitering eller också i hälsoförebyggande syfte är en fantastisk utveckling av spelen, avslutar Kristina Björkman. ● 08-560 518 80 I kuron@fralsningsarmen.se I www.kuron.se www.ssil.se | 27