Svensk Jakt nr 10

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Trädskällarjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Forskning för jägare Svensk Jakt Skarvjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av termiska sikten Svensk Jakt Harens år Svensk Jakt Jaktkniven Svensk Jakt Krontroféer Svensk Jakt Simulerad andjakt Svensk Jakt Appar för jägarexamen Svensk Jakt 9 myter om vildsvin Svensk Jakt Bygg en sugghydda Svensk Jakt Digital jaktradio Svensk Jakt Essä Svensk Jakt Så tar du hand om älgen Svensk Jakt Skogshönsens badplatser Svensk Jakt Egen harskyttebana Svensk Jakt Bygg konstgryt till räven Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hagelförladdningar i kyla Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Läckert viltskav Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Dina sidor Var med och bidra med material till di na regionala sidor! Texter skrivna i Word och högupplösta bilder mailas till regionalt@svenskjakt.se Vi förbehåller oss rätten att redigera materialet. Klimatklivet ger stöd för våtmarker Att restaurera eller anlägga en våtmark är den bästa enskilda miljövårds- och viltvårdsinsats man kan göra i sin skog och jaktmark. Dessutom är möjligheterna till stöd större än någonsin. Det är tidningen Skogen som i en intervju med Hans von Essen, generalsekreterare i Svensk våtmarkfond, belyser möjligheterna till stöd för våtmarksåtgärder. Genom Klimatklivet, där Naturvårdsverket fördelar medel till fossilfri framtidsteknik och grön omställning, finns det möjlighet att söka stöd för upp till 70 procent av kostnaderna för att anlägga eller restaurera en våtmark. – Bidragsmöjligheterna har aldrig varit så stora som nu, säger Hans von Essen. Miljönyttan med en våtmark Älgobsen är ett viktigt redskap i älgförvaltningen. FOTO: KENNETH JOHANSSON Älgobsen bidrar till en bra viltförvaltning Alla jaktlag kan rapportera älgobs, kronobs och rovdjursobs till Jägareförbundet via portalen Viltdata.se. Många jaktlag väljer att rapportera via portalen Viltdata.se just för att rapporteringen är så enkel och sammanställningar av exempelvis älgobs kan fås mycket snabbare än tidigare. Är jaktlaget knutet till Jaktrapport.se så fungerar rapporteringen på samma sätt. Data från de två systemen sammanförs och visas som ett gemensamt resultat. Älgobsen utförs de sju första genomförda jaktdagarna under älgjaktens 30 första dagar, från den 8 0ktober och 30 dagar framåt. SVENSK JAKT Nr 10 2022 Har jaktlaget endast jagat en dag under perioden så ska denna dag rapporteras. Har jaktlaget inte jagat under perioden ska även det rapporteras. Hur många älgar som fälls under de dagar älgobsen genomförs är en viktig uppgift. Denna rapportering förs dock inte över till den officiella avskjutningsrapporteringen om man inte aktivt väljer detta. Vi får allt fler rapporter om kronvilt i regionenoch kronviltet är etablerat sedan länge. Självklart är det bra om också observation av denna art läggs in när man gör sin rapportering. Lägg in uppgifterna i det rapporteringssystem ni använder så snart som möjligt. En snabb rapportering från jaktlagen gör att man redan under pågående jaktsäsong kan se hur älgstammen utvecklas. En fältblankett finns att ladda ner på Viltdata.se. Den gula fältblanketten skickas fortsatt ut. Vi ser gärna att jägarna använder den för noteringar under jakten men utnyttjar datarapporteringen för att skicka in rapporten, det snabbar upp rapporteringen. Behöver du och ditt jaktlag inloggningsuppgifter till Viltdata hittar ni kontaktuppgifter via www.viltdata.se. Den statistik som samlas in är offentlig och alla kan ta del av uppgifterna. BJÖRN SUNDGREN www.facebook.com/svenskjakt är stor. Torrlagda torvmarker står för enorma utsläpp, och det har uppmärksammats alltmer på senare tid. Även Skogsstyrelsen har fått möjlighet att ge stöd för åtgärder där utdikade och torrlagda våtmarker återställs till en myllrande oas för fåglar och vilt. Våtmarker fungerar dessutom som något av naturens reningsverk. – Med tanke på de generösa bidragen tycker jag man ska passa på nu. Att restaurera en våtmark är den bästa enskilda miljövårdsåtgärd man kan göra, säger Hans von Essen. BOO WESTLUND ›› För utbildning inom jakt, hund och natur se: jagareforbundet.se /utbildning 143 Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer