GLAS 1
Säkerhetskonsultens vardag Komplex terminologi so
m orsakar begreppsförvirring Det var inte så länge sedan en dörr bara var en dörr. Det handlade bara om man kunde låsa den eller inte. Så är det inte längre. En som vet och har full koll på det är säkerhetskonsulten Tommy Sköld på Projsec. — Komplexiteten har ökat enormt på bara 25 år. I min roll stöter jag dagligen på en rad olika problem och frågeställningar som handlar om begreppsförvirring, ansvarsområden, eller samverkan mellan både produkter och konsulter kring en dörr, säger han. Det vanligaste problemet Tommy råkar ut för handlar om terminologi, där man blandar korrekta begrepp med rena hittepå-ord och då kör det ihop sig, intygar han. — Vi pratar ju om skyddsklasser och en norm som heter SSF 200. Den behandlar det fysiska skyddet av byggnader och lokaler. Begreppet skyddsklass beskriver det totala skyddet för en verksamhet där dörrar är en del, men också andra konstruktionsdelar som väggar, lås med mera. Vad menar de? Mer detaljerat är skyddsklasserna uppdelade i tre nivåer, där klass 1 har låga krav, klass 2 är vanligast och 3 högst. Sedan finns, förutom den generella termen skyddsklass, en lång rad olika produktklasser, där bland annat dörrar provas och klassificeras med olika metoder, precis som med andra byggnadsdelar som glasväggar, galler och så vidare. — Ibland, ja faktiskt ganska ofta blandas terminologin, även ifrån kan man tycka kunnigt folk som byggare, kravställare, arkitekter, entreprenörer med flera. Det vanligaste är att man använder begreppet säkerhet istället för skydd. Ja menar, om nån säger ”… det ska vara en dörr i säkerhetsklass 2”, menar de då enligt krav för skyddsklass 2 eller en dörr i dörrklass 2?! Det kan bli jättetokigt i föreskrivningen och det är dessvärre väldigt vanligt. Här krävs både utbildning och allmän skärpning. Samverkande komponenter Ett annat problem Tommy Sköld uppmärksammar är kopplingen mellan olika produktgrupper som ska samverka. Som att en dörr ska ha glas, lås och en mängd andra komponenter och att dessa produkter i olika produktklasser ska samverka med varann i en överordnad klass. — Det finns en standard för inbrottsskyddande dörrar, SS-EN 1627, som beskriver provning och klassificering. I den standarden beskrivs också till exempel en dörr RC3, Resistance Class 3, vari det framgår tydligt vilket lägsta glaskrav som gäller. Men ibland händer det att föreskrivaren kanske på eget bevåg, föreskriver en dörr i RC3 med ett glas som hen tycker ska sitta. I värsta fall kan det bli så tokigt att vare sig dörr eller glas motsvarar det kravs som ställs för aktuell skyddsklass. Tre konsulter kring samma dörr Andra faktorer som Tommy stöter på handlar till exempel om lagkrav på brandskydd, utrymning och tillgänglighet. — Plötsligt kan det då vara tre olika konsulter, tillgänglighet, brand och säkerhet, som håller på med samma dörrmiljö. Ibland kan t o m en elkonsult vara inblandad! Och det är inte alltid att alla de här parterna pratar med varann. Men någon måste ju samordna alla kraven, så den slutliga projekteringen landar oftast hos säkerhetskonsulten, som ska sy ihop hela lösningen. Tillgänglighet och brand-/utrymningskrav regleras i lagstiftning, medan inbrottsskyddet sällan regleras i tvingande lagkrav, möjligtvis när det handlar om vapen och sprängmedel, eller vid museer etc. Varje part talar för sin sak. Då kan hända att brandkonsulten ställer krav som hen tycker är rimliga, men hen kanske inte har den tekniska produktkännedomen, tillgänglighetskonsulten fokuserar på det öppningsbara men tar kanske inte hänsyn till utrymning eller inbrott. Samordningen avgörande Tommy inser att problematiken är svårhanterad och att det inte finns någon enkel lösning. — Det ställer helt enkelt stora krav på kunskap hos dörr/-säkerhetsprojektören och den som ytterst är ansvarig att reda ut vilka krav som gäller i olika regler och standarder för alla delar i en och samma helhetsprodukt – alltså dörren. Samordningen mellan alla inblandade parter jätteviktig, liksom förstås produktkunskap och inte minst förståelse för de regler som styr funktioner runt en dörr. En skärpning för inbrottsskydd i byggnader och lokaler, som regleras i normen SFF 200, skedde i och med utgåva 5 som kom 2015. — Fram till dess levde vi med kravet på glaset i dörren kunde vara P5A laminerat etc, medan i fönstret intill kunde sitta 2 mm enkelglas. Nu har kraven skärpts, i alla fall en aning, till att det upp till fyra meter ovan mark eller annat ståplan ska vara P1A, men det kan eventuellt komma att skärpas ytterligare framöver, åtminstone för vissa verksamheter. / ” 26 GLAS 4.2018 NU HAR KRAVEN SKÄRPTS TILL ATT DET UPP TILL FYRA METER OVAN MARK ELLER ANNAT STÅPLAN SKA VARA P1A. Tommy Sköld, Projsec