Vårdfokus Pressad fängelsevård när fler straffas
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Tema - Antidepressiva
Vårdfokus Intervjun - Jonas Aléx
Vårdfokus Utredda fall
Vårdfokus Forskning - Operationsvård
Vårdfokus Laser läkar sår i Skellefteå
Vårdfokus Fokus - Specialistsjuksköterska
Vårdfokus Fokus - Student
Vårdfokus Fokus - Röntgen FOKUS Röntgen öntgen Så
kan skiktröntgen av hjärtat vässas Slumpen ledde Lilian Henriksson till att bli röntgensjuksköterska. Nu har hon disputerat med en avhandling om olika metoder för att förbättra diagnostiken av kranskärlssjukdom. Efter studenten visste inte Lilian Henriksson vad hon ville göra. Efter några kurser på folkhögskola sökte hon in till flera vårdutbildningar på universitetet. Hon valde att hoppa på röntgensjuksköterskeprogrammet, trots att hon inte hade en aning om vad det innebar. – Det blev en lyckträff. Jag har fallenhet för tekniken och gillar verkligen de snabba patientmötena där man har kort om tid på sig att bygga förtroende, säger Lilian Henriksson. När hon tog examen 2005 fanns det inga jobb i hemmalänet Blekinge. Flyttlasset gick till Uddevalla och även denna gång blev det ett gynnsamt val. Det var en arbetsplats med duktiga och stöttande kollegor. Där hade nyligen två läkare lyckats övertyga sjukhusledningen om att köpa in en avancerad datortomograf, DT, för att börja med undersökningar av hjärtat. – Jag fick en chans att vara med som metodansvarig vid uppstarten och fastnade genast. Hjärtundersökningar kräver det yttersta av datortomografen eftersom det är ett organ i rörelse som ska avbildas. Efter några år började hon jobba på CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, i Linköping. Där samsas klinisk vård med forskning och utveckling av bilddiagnostiken. Miljön ökade kunskapstörsten och förankrade inriktningen på DT. Innan jul blev Lilian Henriksson den 31:a röntgensjuksköterskan att disputera. I avhandlingens studier utvärderas nya tekniker för att förbättra diagnostiken vid misstänkt kranskärlssjukdom, en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Många av patienterna genomgår DT-undersökningar – det kan ske med kontrastvätska för att kartlägga kärlen och stenoser eller utan kontrast för att bedöma risken för en hjärtinfarkt, så kallad kalciumscore eller DTKS. Studien visar att en ny metod, kallad TAG, som tänktes ge bättre riskskattningar av kärlförträngningar inte alls ledde till någon förbättring. Däremot uppvisade AI stor potential att ersätta dagens metod för att räkna ut kalREDAKTÖR: JONA AN 50 / vårdfokus #3 / 2025 TIN@VARDFOKUS.SE Lilian Henriksson är den 31:a röntgensjuksköterskan att disputera. ciumscore, som delvis görs manuellt. – AI missar i stort sett aldrig förkalkningar, däremot kan brus eller rörelseartefakter felaktigt bedömas som kliniskt intressant. För radiologerna är det tvärtom, de misstar sällan fel i bilderna men kan missa förkalkningar. Här kan människa och maskin nyttja varandras styrkor. Det kan spara tid och resurser, säger Lilian Henriksson. Avhandlingen visar även att det går att genomföra DTKS med fotonräknande detektorer, vilka bedöms vara framtiden inom bilddiagnostiken. – Det kommer ny teknik, nya program och nya metoder i rasande fart. För oss som jobbar kliniskt gäller det att varsamt prova och utvärdera det vi tror kan förbättra vården. Allt som är nytt är inte nödvändigtvis bra. JONATAN WESTIN JONATAN.WE.WESTIN@VARDFOKUS.SE MER LÄSNING: VÅRDFOKUS.SE/RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA VÅRDFOKUS.SE R/ ÖNTGENSJUK K T S Ö ERSKA FOTO PRIVAT
Vårdfokus Fokus - Ledarskap
Vårdfokus Fokus - Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Fokus - Barnmorska
Vårdfokus Läsarkrönikan
Vårdfokus Efter jobbet