Framtidens Solel 1
FR AMTIDENS SOLENERGI Det australiensiska företag
et Lavo lanserade i slutet av 2020 ett vätgasbaserat energilagringssystem för egenproducerad solel. Det integrerade systemet innehåller både en elektrolysator, som använder elektricitet för att producera vätgas från vatten, vätgaslagring och en bränslecell, som omvandlar vätgas till elektricitet. Foto: Lavo ➛ fortsätter att utveckla tekniken, och att de i sällsynta fall kan börja brinna. Saltvattenbatterier, som är relativt nya på energilagringsmarknaden, är natriumjonbatterier med saltvatten som elektrolyt. Till skillnad från blybatterier och litiumjonbatterier innehåller saltvattenbatterier inga tungmetaller och de kan därför lätt återvinnas. De är också mycket säkra eftersom de tål temperaturer inom ett brett område, från flera minusgrader till omkring 50 plusgrader, och inte kan börja brinna. Jämfört med litiumjonbatterier är saltvattenbatterier billigare, men de har också kortare livslängd och tar större plats. Däremot är de dyrare än blybatterier, men mer långlivade och tar mindre plats. De har också ett mycket högt urladdningsdjup på upp mot 100 procent och är helt underhållsfria. Säsongslagring med vätgas Om man vill använda solel för att bli självförsörjande när det gäller energi är det inte tillräckligt att kunna lagra överskottet från dagen för att använda det på kvällen och 36 natten. För att man ska kunna vara helt oberoende av elektricitet från elnätet måste solenergi lagras både från dag till dag, för att lagrad solel ska kunna användas under molniga dagar, och från sommar till vinter, då produktionen är lägre och förbrukningen större. I Sverige, där vintrarna är långa och mörka, kräver lagring från säsong till säsong en mycket stor energilagringskapacitet och det skulle därför bli för dyrt att använda batterier. Ett annat alternativ är då att använda vätgas. Vid vätgaslagring används överskottsel för att producera vätgas med hjälp av elektrolys, vilket innebär att vatten delas upp i beståndsdelarna syre och väte. Vätgasen kan sedan komprimeras och lagras i till exempel ett tryckkärl för att vid behov användas för att generera elektricitet. Det kan bland annat ske genom att vätgasen utnyttjas som bränsle i bränsleceller, som förutom elektricitet bara ger ifrån sig värme och vattenånga. Att lagra energi i form av vätgas resulterar i större förluster än andra energilagringstekniker och verkningsgraden är därför låg. Trots det har tekniken stor potential när det gäller lagring av solel eftersom den gör det möjligt att lagra stora mängder energi under lång tid. Utbudet av kommersiellt tillgängligt system för lagring av egenproducerad solel med hjälp av vätgas är idag mycket begränsat, men intresset för tekniken har ökat. Bland annat arbetar forskningsinstitutet RISE med flera olika projekt som handlar om hur fastigheter kan bli självförsörjande och stå utanför elnätet genom att använda sig av solenergi och vätgaslagring, i kombination med lagring i batterier. – Fastigheter med egna energisystem som inte är beroende av elnätet bidrar till ett mer motståndskraftigt samhälle då de klarar strömavbrott och inte är beroende av omvärlden. Det ger också möjligheter för företag att etablera sig utan att behöva tänka på effekten i elnätet, säger Anna Alexandersson, är verksamhetsledare för vätgasteknologi inom RISE. u FRAMTIDENS SOLENERGI 2021