1177 Vårdguiden nr.4

Vårdguiden Omslag Vårdguiden Notiser Vårdguiden Innehåll och krönika Vårdguiden Tema Vaccinationer Vårdguiden Barnvaccinationsprogrammet Vårdguiden Tema vaccinationer Vårdguiden Vaccin inför resan Vårdguiden Medaljens baksida tema Vaccinationer 5 frågor om vacciner Koll på vaccinerna? Fråga: Finns det ett vaccinregister någonstans där man kan se vilka vacciner man har fått? De här korten man får kommer ju bara bort. Svar: Nej, eftersom vaccinationer ges på så många olika ställen, bland annat på vårdcentraler och vaccinationsmottagningar, finns det inget centralt register. Du måste själv hålla reda på vilka vacciner du har fått och när. Måste jag börja om? Fråga: Jag minns inte när jag tog den senaste sprutan mot TBE. Måste jag börja om från början? Svar: Nej. Om du har glömt att ta en dos och det har gått längre tid än rekommenderat behöver du inte börja om från början. Ta en ny dos och följ sedan vaccinationsschemat som vanligt. Kan äggallergiker vaccineras? Fråga: Jag är allergisk mot ägg. Kan jag vaccinera mig mot influensan? Svar: De influensavaccin som används i vaccinationskampanjen, Fluarix och Fluenz tetra, är odlade på hönsägg, och vaccinerna innehåller minimala mängder äggprotein. Om du har lindrig äggallergi – och kan äta mat med ägg i, som sockerkaka eller pannkakor, utan att reagera allergiskt – kan du i regel vaccineras med de här vaccinerna. Hör med din läkare. Om du har svår äggallergi och har reagerat med allergisk chock, med exempelvis svullna andningsvägar, astmaanfall eller blodtrycksfall, bör du diskutera med en allergispecialist om det kan gå att vaccinera under speciell uppsikt. Det gäller oavsett vad som utlöst den allergiska chocken. Handlar det om barn – kontakta en allergikunnig barnläkare. Om det inte är lämpligt att vaccinera under uppsikt bör du kontakta läkare om du misstänker att du drabbats av influensa. Det kan vara så att du behöver få behandling med anti-virusmedicin. Varför får inte pojkar vaccin mot HPV? Fråga: Min dotter har fått sina HPV-sprutor, men varför vaccineras inte pojkarna? Svar: Fortfarande är experterna inte säkra på att nyttan uppväger kostnaden när det gäller att vaccinera pojkar mot HPV. Men det är troligt att pojkarna också kommer att erbjudas HPV-vaccin i framtiden. Kanske inte i första hand för att undvika peniscancer och ändtarmscancer, eftersom dessa sjukdomar är mycket ovanliga, utan för att undvika kondylom (könsvårtor) och hejda spridningen av de smittsamma HPV-virusen. Varför är bältrosvaccin så dyrt? Frågor: Är bältrosvaccinet godkänt i Sverige? Kan jag få det på vårdcentralen? Hur bra är vaccinet och hur länge verkar det? Varför är det så dyrt? Svar: Vaccinet mot bältros heter Zostavax och är godkänt av Läkemedelsverket. Du bör kunna få det på en vårdcentral. Om vaccinet inte finns där kan du få ett recept, hämta läkemedlet på apotek och sedan få vaccinet på vårdcentralen. För personer över 60 år som tar vaccinet blir risken att få bältros ungefär halverad, och risken för långdragen smärta minskar med två tredjedelar (knappt 70 procent) i tre år. Hur länge vaccinet skyddar och om man behöver vaccineras en andra gång är inte klarlagt. Vaccinet ingår inte längre i högkostnadsskyddet. Det beror på att kostnaden inte anses motsvara nyttan med vaccinet. Medaljens baksida år 2009, när svininfluensan A/H1N1 spred sig över världen, stod de svenska myndigheterna inför ett svårt beslut: Vaccinet som gick att få fram snabbt var inte tillräckligt testat på barn – men samtidigt verkade viruset vara mest allvarligt för barn och unga. Man valde att vaccinera så stor del som möjligt av befolkningen för att hejda smittan. Och på flera håll började man med barnen. Nu, fem år senare, har vi facit: Vaccinet gav barnen ett 90-procentigt skydd mot influensan, och mycket få blev så sjuka att de behövde vårdas på sjukhus på grund av svininfluensan. Men cirka 130 barn och unga i landet fick narkolepsi, en kronisk sjukdom, av vaccinet. – Narkolepsi är en ovanlig sjukdom. Så ovanlig att det är svårt att veta säkert hur många som fick sjukdomen före svininfluensan. I hela Sverige var det ungefär ett hundratal personer per år som fick diagnosen, och de flesta 8 var vuxna. Men åren efter vaccineringen med Pandemrix, 2010–2011, var det flera barn och unga som fick sjukdomen. Fortfarande vet man inte vad det beror på att så många flera fick narkolepsi. Det finns många faktorer som kan spela in. – Det är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret vänder sig mot den egna kroppen. Många sådana sjukdomar, till exempel typ 1-diabetes, MS (multipel skleros), glutenintolerans, psoriasis och Crohns sjukdom, kan sannolikt utlösas av flera faktorer – både tillsammans och var för sig. Troligen är det så med narkolepsi också, säger Åke Örtqvist. De allra flesta som har fått narkolepsi har en speciell genuppsättning, en speciell så kallad HLA-typ (HLA står för humant leukocytantigen). Den genen spelar en viktig roll i immunförsvaret. Personer med den här genuppsättningen verkar alltså ha en medfödd sårbarhet för narkolepsi. Men – ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning har den här genen, och bara en bråkdel har fått narkolepsi. En annan trolig faktor är själva vaccinet. Antingen själva virusdelen (antigenet), någon av tillsatserna i vaccinet eller en kombination. Exempelvis har den så kallade adjuvansen, en tillsats som förstärkte vaccinets effekt, varit misstänkt för att kunna vara orsaken. – Eftersom det tar lång tid att tillverka ett vaccin, och det vid en pandemi behövs väldigt många doser snabbt, var adjuvansen viktig, säger Åke Örtqvist. – Med den tillsatsen fick man fram ungefär fyra gånger så mycket vaccin ur ett ägg (viruset till vaccinet odlades i hönsägg). Men – samma adjuvans som finns i Pandemrix har använts i ett annat vaccin från samma företag. Det vaccinet har getts i flera miljoner doser i Kanada, och där har man inte upptäckt någon ökad risk för narkolepsi. Så adjuvansen 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Vårdguiden Influensan dödar Vårdguiden Näröppet Vårdguiden Näröppet Vårdguiden Alla närakuter Vårdguiden Ett smittsamt kräk Vårdguiden Upp och stå! Vårdguiden Smärtsamma stenar Vårdguiden Jakten på stenen Vårdguiden Hjälp när du mår psykiskt dåligt Vårdguiden Tacka ja till samtal om abort Vårdguiden Abortfakta Vårdguiden Fimpa för gott! Vårdguiden Tips inför läkarbesöket Vårdguiden Aktuellt i vården Vårdguiden Baksida