Nordens Tidning 1
– Ett av problemen, som vi ser det, är att psykia
trin är underdimensionerad. Sen ska man komma ihåg att det är stora lokala variationer i samarbetet. Socialt stöd eller vård? – Myndigheterna kommunicerar via intyg. Men en diagnos på ett papper säger inte så mycket. Det säger Barbro Sinner, psykiater som har arbetat som konsult åt Försäkringskassan i samband med satsningar för att underlätta vägen ut i arbete eller praktik för unga med psykisk ohälsa. – Vården skulle kunna ha en pedagogisk roll och stötta välfärdsaktörer och arbetsgivare genom att tolka mellan diagnos och funktion. Det är lättare att förstå en bruten hand än en bruten själ, säger hon. Ing-Marie Wieselgren är psykiatrisamordnare på SKL. Hon håller med om att språkförbistring är en orsak till kommunikationssvårigheterna. – Olika myndigheter har olika regelverk och olika vokabulär, säger hon. En annan faktor är att vårdens organisationer är pressade. – Vårdcentralernas personal har patienter inbokade en gång i kvarten. Cirka tjugo procent av psykiatrin bemannas av hyrläkare vilket gör att patienter möter nya läkare hela tiden. Det är också brist på psykologer och specialistsjuksköterskor. Det kan vara svårt att hinna med samverkan och rådgivning till andra myndigheter, säger hon. ing-marie Wieselgren tror på tekniska lösningar, som kan underlätta kommunikationerna. – Ofta skyller man på sekretessproblematiken. Men om bankerna klarar sekretessen, så kan vården. Hur svårt kan det vara? säger hon, och föreslår en app för snabbkommunikation. Men Anette Häggqvist i Sala tycker inte att det går att skylla dålig kommunikation på yttre faktorer. – Som team måste vi kunna samtala över språkförbistring, bristfälliga datasystem och regelverk, även om vi har olika Samordningsteamet i Sala har tre anställda. den totala budget är 1,8 miljoner då ingår löner och alla aktiviteter. vid ett och samma tillfälle har man drygt 30 deltagare i verksamheten. 80-90 procent har en psykisk ohälsa, men sjukdomsbilden kan se olika ut. de stannar i verksamheten så länge de behöver, från några månader till flera år. 26 nordens tidning nr 3 | 2015 Henrietta Stein, direktör för avdelningen Rehabilitering till arbete. arbetsgivare. Det är inga problem, säger hon. – Jag tror att vården ofta får ta emot människor som egentligen har sociala svårigheter. De får snabbt en diagnos. Men vi lurar oss själva. När deltagarna kommer till oss minskar de sin vårdkontakt. Många vänder sig till vården för att de är desperata och rädda. norge har kommit långt. Med NAVreformen som inleddes 2006 inrättades lokala center som samlar många välfärdstjänster under samma tak, för att brukare ska slippa bli runtskickade mellan olika myndigheter. Inom ramen för NAV startades 2008 ”Senter för jobmestring” för personer med ångest eller depressionsproblematik som saknar arbete eller befinner sig i sjukskrivning. De får ett kombinerat stöd med arbetslivsinriktad kognitiv terapi och ett individuellt jobbstöd. Personalen är psykologer och specialister på psykisk ohälsa och arbetsmarknad som arbetar tillsammans. – Senter for jobbmestring har god effekt på långtidssjukfrånvaron. Resultaten av våra effektstudier är tydliga, säger Silje Endersen Reme, forskare vid UNI Research, till forskningscentrets nättidning. Forskningscentrets utvärdering visar att fyra av tio har kommit tillbaka i anställning eller helt nya arbeten snabbare än de skulle ha gjort utan en likande satsning. Också i Finland finns liknande lösningar med Servicecenter som tar emot människor som står långt från arbetsmarknaden av olika skäl. Här kan de få både hälsoundersökningar och psykologstöd inför en matchning mot arbetsmarknaden. – I Sverige har vi ett mer splittrat välfärdssystem med fler aktörer än i resten av Norden. I Sverige är Arbetsförmedling och Försäkringskassa nationella myndigheter medan sjukvården sköts av landstinget och kommunerna tar hand om omsorg och skolor. Det gör situationen mer komplicerad, säger Jonas Wells. Nu efter tre år hos samordningsteamet, med stöd av personalen och andra deltagare, känner sig Heidi Vesterheim redo att börja studera till hälsovägledare. Här hos samordningsteamet har hon fått möjlighet att återhämta sig i egen takt, tycker hon. – I början var jag här någon gång i veckan, när jag orkade. Nu är jag är i stort sett varje dag, säger Heidi Vesterheim. samordningsteamet i sala erbjuder olika aktiviteter som friskvård, cykling och promenader. Det finns också samtalsgrupper med till exempel kognitiv eller existentiell inriktning, där deltagarna kan lära känna sig själva bättre. – När man blir sjuk är det lätt att tappa kontakten med vänner och familj. Förut var jag jätteensam. Men när jag inte har dykt upp här, har någon i teamet ringt. Det räcker för att jag ska orka komma hit. Här finns det trevliga människor som vet vad man går igenom, säger hon. anna-karin FlOrén Källor: ”arbetsförmedlingens samspel med vården och andra aktörer” internt dokument PM 20140923. Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden 2007-2014 som getts ut av nnS. ”Samordna rehabiliteringen. Stöd till utveckling av arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning”. arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting. arbetsförmedlingen 2011-04. rekv nr:503218 ”djärva reformer eller mindre steg: nu är det samordning som gäller.” Björn nordahl. arbeidsliv i norden, 03.09.08 www.uni.no Psykisk ohälsa… ... är ett brett begrepp som omfattar allt från mildare odiagnostiserade tillstånd som stress, oro och ångest, till psykiatriska tillstånd som depression och psykossjukdomar. FOTO: arBeTSFörMedlingen