Nordens Tidning 1
Kultur Eftertankens Följetong Efter många års arb
ete är boken om de nordiska författarseminarierna på Nordens Biskops Arnö 1960 - 2014 färdig, sammanställd och kommenterad av Ingmar Lemhagen. eller som lemhagen skriver i förordet ”det som följer i den här boken ska ses som en preliminär redogörelse för en verksamhet med många ansikten”. Boken består till huvuddelen av en antologi av texter tillkomna på plats under författarseminarierna, tillsammans med för- och efterord samt en kronologiskt upplagd berättelse om arbetet med seminarierna och deras innehåll. Titeln eftertankens Följetong är hämtad från en beskrivning i ett brev från den norske författaren Stig Sæterbakken. ingmar lemhagen berättar hur Sæterbakken, som under en tid gästade Biskops arnö ganska ofta, skrev att arbetet där hade blivit något av en ”eftertankens följetong”, ett tillfälle att gång på gång återvända till de grundläggande frågorna. det är en omfattande bok såväl avseende tid som variation av texter. dokumentationen skapar ett sammanhang kring seminarierna och de kontexter som omger dem. längst bak i boken finns en förteckning över samtliga nordiska författarseminarier som har genomförts på Biskops arnö; 189 seminarier från 1960 till 2015. Om vi räknar med att varje seminarium har samlat 20 deltagare i snitt, innebär det att ca 3 800 nordiska författare har träffats och pratat litteratur, text och författarskap på Biskops arnö. något som gjort Biskops arnö till en särskild plats i det litterära norden. Boken är uppdelad i fyra delar, med tyngdpunkt på antologin och en beskrivning av verksamheten över tid. den beskrivande delen kan med fördel läsas före antologidelen, den ger en god bakgrundsbild av seminarieverksamheten, både vad gäller innehåll, organisation och ekonomi. Svensk ledarskaps- och organisationskultur, från vikingavisdom till nutid En bok som ger en mångfacetterad bild av svensk samarbetskultur historiskt från vikingatiden fram till idag. Aktuell forskning och samhällsdebatt belyses liksom kvinnornas, naturens, idrottens, föreningslivets betydelse för svensk ledarskaps och organisationskultur. Mest handlar boken om det historiska perspektivet från de första isländska skrifterna på nordiskt språk på vikingatiden till idag. Den går snabbt genom historien, via alla svenska uppfinningar, framgångsrika svenska företag, ledare och svenskt näringsliv på 1900 talets slut till egna och andras erfarenheter av konkreta exempel på organisationsutveckling och förbättringsprojekt med arbetsglädje och ekonomi. Många olika medförfattare medverkar med egna erfarenheter och kunskaper. I slutet av boken får vi lite internationellt perspektiv och några olika tankar om styrkor och svagheter i svensk ledarskaps- och organisationskultur. En idéskrift om ledarskap, kultur, organisationer och näringsliv, igår idag, för framtiden. Spontan kommentar av KTH professor i Arbetsvetenskap: ”Jag tyckte det var riktigt roligt att läsa din bok, den gav ett nytt perspektiv på vilka vi nordbor (svenskar) är, och hur vi förhåller oss sedan urminnes tider till handel och andra länder. Idag är Sverige världens mest utrikeshandlande land och det tror jag inte varit om det bland annat inte varit för ”Vikingeffekten”. Författare: gunilla andermo näsström m fl, mer info www.gia.nu. Boken kan beställas på exempelvis www.adlibris.se 30 nordens tidning nr 3 | 2015 ”Vad är väl en dikt i klassrummet?” Läser inte ungdomen dikter nuförtiden? Kan man kräva diktens plats och utrymme i skolan, nu när ingen verkar läsa någon litteratur – överhuvudtaget? Jag vill mena att dikten ska få ta plats, göra intrång, i klassrummet, i livet, i våra hjärtan. Jag hävdar att vi behöver dikten och dess rum. Dikten har under lång tid blivit ställd i skymundan och blivit stigmatiserad som något svårt, otillgängligt och komplicerat. Som om den vore något att läsa för en särskilt utvald skara i ”finsalongerna”. Jag tror på diktens frihet, att den hör hemma hos den som släpper in den. För att släppa in den måste vi synliggöra. Under vt-15 påbörjade jag ett arbete inom just lyrik tillsammans med mina årskurs 8-elever. Arbetet skulle visa sig vara mer fruktbart än vad jag hade trott från början. Vi började med att titta på dikters form och uppbyggnad, lyssnade när poeter läste upp sina egna dikter och avslutade med ett litterärt runda-bordssamtal. Vi kom att kalla detta för vårt Mini-Babel. Eleverna visade mig hur de tolkade texterna, på flera olika nivåer. På texten, bakom texten och bortom texten. De upptäckte snabbt att ingen tolkning var den andre lik och förståelsen kring varför det är så. Att en tolkning handlar många gånger om vilka vi är, erfarenheter och litterär repertoar. I olikheten möttes vi, när vi samtalade om dikterna. Och det var just där, i diktens rum, vi fick med oss insikter som vi kan bära med oss, i fortsättningsvis när vi läser oss vidare i livet. Det kändes stort, för mig som lärare, att eleverna själva upptäckte att en dikt av till exempel Ferlin eller Boye innehåller saker och värden dom än idag är allmängiltiga, d v s angår oss fortfarande. Att en poet är en betraktare av sin tid men också formad utav den tid som flytt. Att dikten är en röst som talar till oss, till den som släpper in och vill lyssna. Jag vill säga att ungdomen inte alls övergett dikten, det kanske istället är vi andra som är omedvetna om hur stort värde den har. Maria edgren lärare, FörFaTTare Och POeT