Årsskrift 2013 1
Georg är övertygad: ”Jag kan förstå om någon är s
keptisk till berättelsen, jag hade själv tvivel i början. Men ju mer jag har grävt och ju mer fakta som kommit fram, desto mer övertygad har jag blivit om klubbornas äkthet, om deras proveniens.” ”Beskedet att alla fem beräknas ha tillverkats 1905 var en viktig bricka för mig och för hela berättelsen. Likaså uppgiften att alla klubbmärkena i bagen ingick i Lillywhite’s sortiment. Lillywhite’s var det självklara inköpsstället för the upper class i dåtidens England, alltså även för Margareta.” ”Störst ovisshet gäller väl niblicken som är stämplad F H Ayres, som var konkurrent till Lillywhite’s. Men den lilla märkligheten skulle kunna förklaras med att Lillywhite’s kanske inte hade en passande niblick åt Margareta hemma och därför fick rekvirera en sådan från sin ”branschkollega”. Eller kanske att Margareta kompletterade sitt set med en klubba som hon saknade. Vi vet inte hur många klubbor som fanns i bagen från början.” ● Efter dina studier är du övertygad om att det är prinsessan Margaretas klubbor som nu är i museet – men vilken länk i ditt resonemang är svagast, eller minst stark? ● Den viktiga informationen att Gustaf Adolf gav klubborna till Hugo Ceder - schiöld är en tredjehandsuppgift. Hur ser du på risken att något har blivit fel på vägen, som i visk leken? ”Givetvis finns det en risk att något har misstolkats på vägen, men i så fall tror jag att det endast gällt detaljer.” ”Vi vet inte exakt när, hur och varför klubborna hamnade hos Hugo Ceder - schiöld, inte heller vilket år han gav Det är Margaretas klubbor Fyra frågor till GEORG KITTEL, som har spårat kronprinsessan Margaretas klubbor: dem vidare till sin dotter. Men det rubbar inte min övertygelse att huvuddragen i berättelsen är riktiga.” ”Paret Hugo och Margareta Ceder - schiöld var personliga vänner till kronprinsparet. Varken Hugo eller hans dotter Ingeborg hade någon anledning att försköna historien. De behöll det gamla klubbsetet genom decennier trots att ingen av dem var intresserad av golf. Klubborna låg undanstoppade men ingen hade hjärta att slänga dem i samband med någon vindsröjning.” ”Som väl var insåg Ingeborg De Geer att de gamla rostiga klubborna kanske kunde uppskattas av en golfare. Därför gav hon dem till Ove Kristersson på hans stora dag.” ● Båda träklubborna i bagen har liten loft. De ser ut att vara synnerligen svårspelade. Men prinsessan Margareta var troligen en medelgolfare. Varför skulle hon ha valt sådana klubbor? ”Visst ser de grymt svårspelade ut. Själv slår jag ut med en lillspoon när jag spelar hickorygolf.” ”Margareta kanske också hade en lillspoon. Använde hon den så mycket att hon slet ut den? Eller så kanske hon hade läst en instruktionsbok som varnade för att slå ut med loftade klubbor; spelaren kunde vänja sig vid en lättspelad driver och därför aldrig klara av att gå tillbaka till en ’riktig’ driver. Det skulle alltså vara dålig stil att slå ut med en loftad klubba, det skulle vara skämmigt. I så fall var Margareta varken den första eller sista golfaren att koppla bort hjärnan när hon valde klubbor.” ● Kanske har Årsskriftens läsare mer att berätta om golfprinsessan Margareta och klubborna. Säg något som du skulle vilja veta mer om. 17 ▼