»Det kan vara så att godhet blir en trend i tider
av uppenbara orättvisor« Brian Palmer. /// EXPERIMENT OM GODHET TELEFONEXPERIMENT: l En telefonkiosk riggades så att hälſten av helt ovetande försökspersoner hittade ett mynt i myntreturen. Utanför hytten gick en inhyrd skådespelerska som låtsades vara i behov av hjälp. De försökspersoner som inte fått något mynt hjälpte kvinnan i fyra procent av fallen medan de som hittat ett mynt hjälpte kvinnan i nittio procent av fallen. KAKEXPERIMENT: l Kakor delades ut till studenter på ett bibliotek. De studenter som fått kakor visade sig mycket mer benägna att hjälpa en annan student än innan de fått kakan. KARAMELLEXPERIMENT: l Läkare som fått små mutor, till exempel karameller, ställer diagnoser snabbare och bättre än läkare som inte fått någon gåva. De är också mindre benägna att dra förhastade slutsatser, visar experimentet. KÄLLA: KONSTEN ATT VARA SNÄLL AV STEFAN EINHORN flydde ur det brinnande World Trade Center – för att ta sig in i byggnaderna och rädda liv. Just den dagen och händelsen visar att civilt mod inte alltid är synonymt med det vi definierar som godhet. Även de piloter som flög planen in i byggnaderna visade onekligen upp stort civilt mod när de med det egna livet som insats tog ställning för en sak de ansåg vara viktig och rätt. – Kurage är en moraliskt neutral dygd som kan användas i olika syften, säger Brian Palmer och citerar författaren Susan Sontag: ”Vad man än kan säga om piloterna, måste man medge att de hade mod.” – Det finns definitivt olika sorters godhet i olika kulturer och subkulturer. Men det finns vissa universella och allmänmänskliga idéer om godhet som kan ha sina rötter i evolutionen. Att säga nej till våld och bedräglighet är värderinger som finns överallt i världen med variationer. I många sammanhang har den oegennyttiga godheten en särställning – att riskera livet för främmande människor väcker i många kulturer extra beundran. Ett visst mått av självbedrägeri kan kanske ändå vara av godo. Vissa av våra handlingar som vi tror vi gör i gott syfte handlar i själva verket om att vi själva ska må bra – forskningen har väl dokumenterat att vi blir lyckligare av att visa oss generösa och göra något för någon annan. Sådana positiva handlingar kanske inte leder till stora samhällsförändringar men de bidrar till ett varmare och trevligare samhällsklimat. Den nya trenden att köpa två koppar kaffe på fiket och donera den ena till någon som själv inte har råd har spritt sig till Sverige – frågan är om det verkligen är just bjudkaffe som behövs? Blir du van att skänka en krona så kanske det leder till att du har lättare att donera 100 kronor. Å andra sidan finns det studier som visar att vissa mindre handlingar tar bort motivationen för större. Flygpassagerare som sopsorterar sitt skräp känner mindre skuld gentemot att flyga – något som ger betydligt större skador på klimatet än om du lägger din tidning i fel papperskorg. – Den som skänker en kopp kaffe kanske tänker mindre på att vi lever i ett samhälle med gigantiska 56 KOLLEGA 8-13 klyftor. Det är lättare att känna sig tillfreds genom att köpa kaffe än att engagera sig politiskt. Men generellt tycker jag att vardaglig generositet övervägande är mer positivt än negativt, säger Brian Palmer. Att företag bidrar till välgörenhet genom att skänka de anställdas julklappspengar till något ändamål anser Brian Palmer vara dubbelmoral. Det handlar snarare om pr än om godhet och generositet. – Om företagen i stället lät de anställda välja välgörande syfte eller att behålla pengarna själva skulle det vara mer ärligt. – Det ger ingen vacker bild av mig, men jag går faktiskt förbi tiggare utan så mycket tvekan. I min barndoms New York hade vi 200 000 hemlösa så jag har vant mig. Men jag har stor respekt för personer som väljer att skänka pengar och ännu mer för dem som stannar och pratar med tiggarna. Det kräver både mod och tid. Ett psykologiskt experiment som gjorts flera gånger går ut på att placera en till synes nödställd person på trottoarkanten och sedan intervjua den majoritet personer som går förbi utan att erbjuda hjälp. Den vanligaste förklaringen till att man inte agerar brukade vara att man känner ångest och rädsla. Men för något år sedan ändrades standardsvaret: ”jag hade inte tid” blev förklaringen nu. – Det är tragiskt att tidsbrist för många är ett större hinder än ångest för att göra gott, säger Brian Palmer. I en värld där tid har blivit en bristvara och samhällsklyftorna blivit så bråddjupa att de inte längre går att förneka uppstår det ett visst sug efter godhet. Vi behöver hjältar som motvikt till giriga företagsledare och skrupelfria kapitalister. Vi behöver Witold Pilecki och hans gelikar. -– Det kan vara så att godhet blir en trend i tider av uppenbara orättvisor, säger Brian Palmer. Witold Pilecki, som på sin tid riskerade livet genom att smuggla ut rapporter för att uppenbara sanningen, tog det onda med det goda. Han hade alltid velat pröva på att arbeta i trä och när lägervakterna i Auschwitz lät honom jobba i snickarverkstaden skrev han: ”Turen har alltid varit på min sida”. Hans tur tog dock slut 1948 då han greps i kampen för ett fritt Polen och torterades och avrättades. COLOURBOX TT BILD