Nordisk Infrastruktur 1
BERG & TUNNLAR Konsertsalen, Grieghallen, Bergen.
Foto: Susanne Ringheim Kilje Han tog också upp den sociala och ekonomiska aspekten av infrastrukturbyggen under jord. Citybanan i Stockholm fick tjäna som exempel. Här har hänsynen till miljö och omgivning stått högt på agendan, med ljuddämpning, kulturvård av känsliga byggnader, syntetisk diesel, vattenburna transporter och återvinning av schaktmassor. När det gäller tunnelkonstruktioner förespråkades conveyor-band och annan teknologi som sparar miljön för CO2-utsläpp, minskar energianvändningen och ökar säkerheten för dem som jobbar i tunneln. Mer massor återvinns Återvinning av utvunna bergmassor verkar öka och de används bland annat som utfyllning av förorenade sjöbottnar och fyllnadsmaterial vid andra typer av byggnation. Ett exempel är finkrossade borrmassor från Ulrikentunneln i Bergen, som i ett försök används av kommunen för att försegla och filtrera smutsiga sjöbottnar i regionen. Redan idag går det Frode Nilsen, president i NFF. Foto: Susanne Ringheim Kilje 1,3 meter tunnel på varje invånare i Norge och landet har planer för ytterligare flera stora tunnelprojekt. Dessutom rustas gamla tunnlar upp enligt gällande EUstandard, för 10 miljarder norska kronor. Det handlar om breddningar, brand- och frostskydd, belysning och andra investeringar i säkerhet, som nödutgångar. • Sprutbetong • Accelerator • Vattentätt membran • Injektering • Stålfiber V i finns på din sida i tunneln www .mapei.se NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 4 20 1 7 • 7 3