Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12 Golfare bör träna kondition Av
R. Tibery Utvecklingstendensen ligger klar, när svensk golf startar sitt andra halvsekel — bredd och topp. Det är om den inspirerande toppen, en av de viktigaste förutsättningarna för bredd, som vi skall tala idag. Eftersom toppen i golf som i all annan idrott nås via ungdomen, så är det i första hand till den som dessa rader rikta sig. Men toppen i golf tillhör inte enbart ungdomen. Jag tänker naturligtvis på alla 30- och 40-åringar, som just i golf vi- sat sig kunna nå och hålla mästar- formen. Jag hoppas alltså, att både ungdomen och den mognare mäs- tarklassen skall lystra till, försöka förstå och följa mina råd. Och jag tror slutligen, att också alla inbitna golfentusiaster, som redan passerat zenit, skall få glädje av dem och, varför inte, en riktig knäppupp till come back. Självfallet rikta de sig i lika hög grad till båda könen. Ända sedan Henry Cotton 1934 första gången tog sitt Open har han ansetts som en av världens förnämsta golfspelare genom ti- derna. Det var som gymnast i Bruxelles jag något år tidigare fått kontakt med honom. Han var då professionell på Waterloo. Han kände instinktivt, att den verkligt pålitliga storformen inte kunde komma endast med en aldrig så intensiv teknisk träning. Förbere- delserna måste vara mångsidigare. Han såg klart, att en top-golfer alltigenom måste vara lika fit som en mästare i t. ex. diskus, brottning eller tennis. Jag förstod honom helt och fullt och vi satte igång. Det var ett intressant men krä- vande arbete. Det är svårt och an- svarsfullt att börja — och full- följa — en radikal kur med en idrottsman, som redan är klart på väg mot stjärnorna. — Utom Cot- ton har jag också haft en hel del »vanliga» golfspelare under be- handling. Den kategorin påkallar vår uppmärksamhet ur delvis andra synpunkter. Det följande är en sammanställning av de samlade Att golfspelet kräver kondition är ingen ny sanning. Att den som vill nå toppen måste förbereda sig inte bara med spel- och slagträning ha mänga mästare gett exempel på. Att även motionsspelarna kunna fä större utbyte av sitt spel om de konditionsträna är kanske mindre erkänt. Den handledning i konditionsträning, som den kände gymnastikdirektören R. Tiberg pä sin tid ntgav, har bearbetats för Svensk Golf, som i detta och nästa nummer presenterar hans enkla system för golfspelare. erfarenheterna från hela verksam- hetsfältet. Golfträningen består, liksom all förberedelse för idrottslig tävling, av 1. allmän- eller konditionsträ- ning och 2. special- eller teknikträning. Det är den första vi här kom- mer att uteslutande sysselsätta oss med. Vad är konditionsträning? I or- dets vidsträcktaste betydelse är det helt enkelt liktydigt med ett har- moniskt liv. Vi bör naturligtvis alla hela livet igenom ligga i trä- ning. — För idrottsmannen, vilken gren han än må utöva, är regeln om ett sunt leverne grundläggan- de. Utan den kommer han i läng- den inte långt. Överdrifter ifråga om sprit och nikotin, nattvak o. d. straffar sig kanske mera obarm- härtigt i golf än i andra idrotter. — Konditionsträningen i mera in- skränkt bemärkelse, den målmed- vetna förberedelsen för en bestämd idrottsgren, är också den dels av allmänt slag, dels av den mera spe- ciella beskaffenhet, som betingas av de krav idrottsgrenen ifråga ställer på sina utövare. Innan vi övergå till konditionsträningen för golfspelare, böra vi därför säga ett par ord om golfspelets karaktär. Med undantag av förflyttning- arna, d. v. s. promenaden i den fria, kuperade terrängen, är golf- spelarens hela idrottsliga utövning koncentrerad i swingen. Abnorm ställning och ensidig rörelse för- ändrar i längden kroppshållningen. Så också i golf. Passionerade golf- spelare få ofta med åren dålig håll- ning med hängande huvud och axlar. Redan utgångsställningen, med nedböjt huvud och med axlar och överkropp långt framom nor- malläget, predisponerar till en oskön vaneställning. Praktiskt taget varje trägen spe- lare, som inte gör någonting för att korrigera sin hållning, blir ef- ter några år mer eller mindre kut- ryggig och får dessutom ej sällan en vänster-konvex bröstskolios, d. v. s. en sned rygg, där ryggra- dens bröstdel bildar en båge utåt vänster. Man kan tydligt känna, att bålens högra sida i stansen är slappare och den vänstra mera spänd än i vanlig upprättstående ställning. En dylik år efter år ofta upprepad snedställning tål krop- pen inte i längden. Den blir sned. Men det är framför allt själva swingen med dess aktiva, hundra- fallt upprepade och ensidiga kon- traktioner av de muskler, som på bröstets framsida fästa axlar och överarmar vid kroppen, som är den hållningsförsämrande faktorn. Någon tycker kanhända att hållningen är av underordnad be- tydelse. Men en muskel, som tving- as att arbeta under förkortat till- stånd — i detta fall pectoralerna — mister efter hand sin normala kontraktionsförmåga, d. v. s. sin styrka och elasticitet. Förhållandet blir det motsatta för musklerna på kroppens baksida, vilka, som en följd av de upprepade kontraktio- nerna på framsidan, nödgas arbeta under ständig förlängning. Häng- ande axlar innebär dessutom min- skad rörlighet i hela skulderpartiet. Ett annat karakteristiskt drag i golfspelet är den jämna, ofta lång- samma gången omväxlande med stillastående. Detta ger icke en all- sidig motion för benmuskuiaturen och icke heller den spänst åt dessa kroppsdelar, som man så väl be- höver i swingen. Konditionsträningens uppgift är att under hela träningstiden »hålla allmänformen», medan teknikträ- ningens mål är att bringa till full- ändning allt vad som hör till det egentliga golfspelet. 10
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20