NG Sthlm 1
Då kanske han själv skulle vara den gamla legende
n, den gamla cirkuselefanten som alla är rädda för till en början. Han menar att han kunde lära sig någonting av de unga människorna och samtidigt bidra med något. Tror du att folk är rädda för dig? J: Rojda berättade för mig att hon blivit varnad, att hon fått gå träning och fått råd om hur man skulle imponera på mig. Men det har jag hört flera andra säga, de har en idé om vem jag är och hur man ska vara kring mig, och jag vet ju inte om det! Det är jättekonstigt, men förstår du att jag kanske är Ernst Hugo Järegård idag. I’m a fucking legend! Trivs ni med varandra? – Ja, men Rojda är också så lätt att älska, det är nästan att det är farligt hur glad man blir av hennes närvaro. Det kan ju vara farligt eftersom att det kan göra att man blir förförd av att man tycker att hon är så jäkla skön. Hennes första referens till manuset var Desperate Housewives. Det tyckte jag var kul, jag tyckte om att hon kom med något som inte var fult. Sen var det att hon dessutom inte var fjäskig, säger Jonas och fortsätter: – Du ska aldrig fjäska för mig, jag blir så uttråkad! Bitch, jag är en fjolla, du ska vara bitchig mot mig. Har du sett RuPauls dragrace, shit girl! På riktigt, se den. Då förstår du precis vad jag menar. JONAS MENAR VIDARE att man inte kan ha en regissör som tycker att allt är bra, man vill snarare höra allt som inte är bra. Rojda berättar att hon hade lite problem med slutet, och lade fram det försiktigt eftersom hon var orolig över Jonas reaktion. 28 NÖJESGUIDEN | NR 10, 2019 Rojda: Det slutade med att han rev av 25 sidor av manuset och sa “vilket slut? Det finns inget slut”. EN TIMME SENARE hade de ett nytt slut. Det var aldrig en fråga huruvida hon hade fått jobbet, de bara började. Men Jonas berättar också att han har väldigt lätt att släppa in nya personer. – Babe, allt mitt skrivande bygger på att jag har någon att berätta för. Jag ser hur du reagerar när jag berättar saker och vilka frågor du ställer. Då utvecklar jag det jag säger. Tillsammans upptäcker man nya saker hela tiden. Det fråntar inte någon ett uns av sitt egna arbete. DET FINNS EN myt om långfilmsskapandet, om den ensamma auteuren. Det är han som skriver och regisserar filmen. Genomför det mot alla odds och krigar mot alla. På vägen har han förlorat sin fru och fått pantsätta sitt hus, men fem år senare kommer han ut på andra sidan med ett mästerverk. – Är vi inte färdiga med det manliga geniet? Det geniala är ju att jobba ihop och att upptäcka saker ihop. Ha roligt, skratta och gråta ihop, säger Jonas. Har det inte blivit några som helst konfrontationer? J: Det är inte så att det inte blir några konfrontationer, det är nästan oundvikligt. Det uppstod en situation där vi båda blev rädda för varandra. Där vi började bygga upp varandra som spöken, från att ha tyckt mycket om varandra. Under arbetet märkte Jonas att Rojda började må sämre. Det handlade om att Rojda hamnade i en situation där hon plötsligt hade börjat tvivla på sin förmåga. Det gick så långt att Jonas till slut skickade ett sms mitt i natten och skrev ”Vad är det här, jag har upptäckt att jag är rädd för dig, att jag har börjat bygga upp hjärnspöken. Jag tror att du gör detsamma med mig, så kan vi inte ha det, du måste komma hem till mig.” Rojda svarade omedelbart och åkte hem till Jonas. De pratade i flera timmar. Grät och pratade. UNDER DEN KVÄLLEN Jonas och Rojda pratade så kände båda att problemen sjönk undan och helt plötsligt såg de varandra igen. Sedan lyfte alltsammans. J: Det vi kom fram till då var att göra en film där båda är avsändare, ingen ska känna att man har kompromissat eller att man fått huka för den andre. Det sa jag också när vi grät, att jag är fan snart 56 år, du är ung och jättesnygg, och du har jättemycket kompisar. När jag är ute med dig kommer folk fram och vill prata med dig. Det är ingen som kommer fram och pratar med mig för folk är bara rädda för mig. Medan hon tyckte att jag var den stora maktstatus-killen. Du vet hur man kan missuppfatta varandra. Nu är vi bara två sköna tjejer som har gjort en film ihop. Hur stor konstnärlig frihet har du fått ta, Rojda? R: Hur stor som helst. Att göra film är ett kollektivt arbete, vi och alla andra som har varit inblandade har fått en konstnärlig frihet, i våra respektive positioner. Du och jag, Jonas, är nog de som varit med längs hela vägen. Det vi har landat i är att ingens så kallade konstnärliga frihet har gått över någon annans. Det har alltid varit en dialog. Det finns ingen motsättning mellan konstnärlig frihet och att befinna sig i dialog. Vi är inte motståndare, man upptäcker saker hela tiden under resans gång. Men varför ändrade ni på Jennys ursprung? Jag har i alla fall tolkat det så utifrån böckerna Jenny och En komikers uppväxt. J: Det sägs inte något om det i boken om vi ska vara sådana. Men det kanske är för att du har en vit blick, och jag har en vit blick, vad vet vi? Jag såg just tidig kristen nordafrikansk konst. Nordafrika var en av de platserna där kristendomen spreds först. Där avbildar man Josef, Maria och Jesus som svarta. Vår blick på Jesus är blond och blåögd. ROJDA ÄR SVENSKFÖDD men har en kurdisk familj vilket fört med sig en del av den kurdiska kulturen. Som homosexuell har Jonas haft ett berg av utanförskap som han alltid har kunnat utnyttja till sin fördel, vilket gjort att han har kunnat stå lite vid sidan och iaktta samhället. J: Som kurd tror jag att du har samma distans. På 70-talet, som filmen skildrar, var det väldigt känsligt att vara finne likt Juha. Du var en ”finnjävel”, med mycket lägre status om man jämför med idag. För finnar, turkar och jugoslaver var det ungefär samma sak. Det var liksom “turk på burk luktar urk”. Finnjävlar slåss med kniv och heter Pekka. I filmen skildrar man rasismen på 70-talet genom att göra Jenny icke-vit, vilket var Rojdas förslag, och där tände jag på en gång och sa absolut. Vad fick dig att ta dig an historien en gång till? J: Boken och tv-serien skrevs parallellt, precis som att Torka aldrig tårar skrevs parallellt. Båda gångerna fick tv reda på att jag höll på att skriva manuset och hörde av sig.