STT 1
20 Jord, Skog & Miljö - Bilaga som medföljer STT
Vecka 46 Onsdag 13 november 2019 På Rådde skapas världens första kolsänksrätter med biokol Hushållningssällskapet Sjuhärad är bland de första att skapa kolsänksrätter med biokol. Detta inom ett projekt som genomförs på Rådde gård, Länghem. MILJÖ Projektet, som heter ”Kolsänksrätter med biokol”, är det första i världen i sitt slag, berättar Cecilia Hermansson, projektledare forskning och utveckling på Hushållningssällskapet Sjuhärad. – Det pågår en del andra projekt med biokol, men det som är unikt här är att det kommer från jordbruket. Det är roligt att vi på Hushållningssällskapet kan vara med och bidra till forskningen. Biokol framställs genom syrefattig eldning, så kallad pyrolys. Därmed släpps inte koldioxiden ut, utan stannar i biokolet. – När det hamnar i marken bildas en långvarig och stabil kolsänka, som varar i hundratals till tusentals år. I projektet kommer man att köpa in biokol, sprida det på marken och sälja de därmed bildade kolsänksrätterna. – Det finns många sätt att skapa kolsänkor, men alla är inte redo att tas i bruk än. Det krävs tid och pengar i utveckling, och tid och pengar att göra dem. Det här sättet är redo idag, och relativt billigt. Det passar också väl in i jordbruket och de gröna näringarna. Vi har materialet att göra biokol av, och kan skapa kolsänkorna på jordbruks mark. Att använda biokol för också med sig flera positiva effekter i jordbruket, säger Cecilia Hermansson. – Biokol ger en torktålighet genom att det har en bra vattenhållande förmåga. Det behåller också näringsämnena i marken, vilket gör att man behöver gödsla mindre. Biokol minskar också risken för att kväve och fosfor läcker ut och skapar övergödningsproblem i naturen. – Det ger en win winwinsituation, för både klimatet, lantbruket och miljön. Dock är det alltför dyrt för den enskilda lantbrukaren att köpa in biokol till att gödsla marken med. – Det är där kolsänksrätterna kommer in. Om man säljer kolsänksrätter kan man få in finansiering, vilket kan göra det fördelaktigt för jordbruket. De företag som har gamla klimatsynder de vill reparera kan då också satsa dem i ett svenskt projekt. Projektet på Rådde gård ligger nu i startgroparna. Katarina Johansson katarina@stthuset.com Det finns också många praktiska frågor att lösa innan biokol kan börja användas i lantbruket. Som hur det ska spridas på åkrarna utan att det blåser bort, och vilka maskiner som ska användas. Cecilia Hermansson hop pas projektet ska kunna bli betydelsefullt för klimatet och miljön. – Det är bara en liten bit av lösningen, men det är ändå något vi kan göra här och nu. Inte om tio år, och inte på andra sidan jorden. – Förhoppningsvis kommer vi igång under slutet av 2019. I projektet samarbetar Hushållningssällskapet bland annat med företaget Zeromission, som säljer klimatkompensationsrätter. Tanken är att man ska skapa en certifieringsstandard för kolsänksrätterna. – Det finns en certifieringsstandard för biokol i sig, vad det får innehålla och hur det får framställas. Att skapa en certifieringsstandard även för kolsänksrätterna är viktigt för att få en trovärdighet. ”Det är något vi kan göra här och nu.” Cecilia Hermansson Projektledare Cecilia Hermansson ser enbart vinster med att använda biokol i jordbruket. – Både miljön, lantbruket och klimatet tjänar på det. Foto: Katarina Johansson Biokol i ströbädd minskar ammoniakavgång Under 2018-2020 genomförs ett projekt på Rådde gård, där man undersöker om biokol i djupströbäddar kan bidra till en mer klimatvänlig nötköttsproduktion. Den första delen av projektet är nu klar, och visar positiva resultat. MILJÖ – Användningen av biokol minskar avgången av ammoniak, men den ser inte ut att ha någon effekt på växthusgaser, säger Elisabeth Nadeau, forskningsledare på Hushållningssällskapet Sjuhärad och SLU i Skara, som hållit i projektet. I försöket, som pågick från oktober 2018 till mars 2019, ingick 36 ungtjurar, vilka delades in i tre grupper. Två av grupperna fick biokol i olika mängd i djupströbädden, och dessa jämfördes med en kontrollgrupp utan biokol i sin ströbädd. Mätningar gjordes vid sex tillfällen, och på sex ställen, i varje grupp. – Vi kunde se att det var en spridning på de olika ställena, ganska naturligt beroende på var de lägger gödseln. Resultatet visade att vid en användning av ett halvt kilo biokol per djur och dag i ströbädden minskades ammoniakavgången. – Det blev ingen ytterligare minskning om man ökade mängden biokol. Man undersökte också hur djurens välbefinnande påverkades av biokol i ströbädden. Det visade sig att varken liggtiden eller djurens renhet påverkades för de grupper som fick biokol i ströbädden. – Vi vill ju att djuren ska ha det bra, så vi lade biokol underst, och rikligt med halm ovanpå vid varje strötillfälle som var två gånger per vecka. Detta var ett första försök, och innan man kan gå ut med några rekommendationer behöver man arbeta vidare, säger Elisabeth Nadeau. – Vi behöver jobba på utspridningstekniken. Biokolen är ett fint pulver, som är dammbildande vid utspridning, och vi behöver jobba för att få det till pellets. Djuren påverkades dock inte av dammbildningen, eftersom biokolen fuktades innan utspridningen. Nästa steg i projektet är att röta gödseln från djupströbädden i Råddes biogaslaboratorium. – Vi förväntar oss att djupströbädden som innehåller biokol ger ett högre näringsvärde i rötresten. Projektet kommer att bli klart under nästa år. Resultatet kommer att användas som underlag för framtida rekommendationer för användningen av biokol i djupströbädd, och rötning av djupströbädd behandlad med biokol. Katarina Johansson Biokol i djupströbädd Projektet ”Biokol för minskat utsläpp av ammoniak och växthusgaser på nötköttsgård med biogas” genomförs av Hushållningssällskapet Sjuhärad i samarbete med Emåmejeriet, Akema AB, Biokraft & Värme, samt SLU. Finansieringen kommer från Jordbruksverket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, med medfinansiering från Hushållningssällskapet Sjuhärad, Emåmejeriet och Akema AB. katarina@stthuset.com Kolsänksrätter med biokol Projektet genomförs av Hushållningssällskapet Sjuhärad i samarbete med bland andra SLU, ZeroMission, Mälardalens folkhögskola, Hjelmsäter gård och HS Certifiering. Finansieringen kommer från Jordbruksverket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, med medfinansiering från Hushållningssällskapet Sjuhärad. Biokol Biokol framställs genom att organiskt material, exempelvis ved, trädgårdsrester eller matavfall, upphettas till mellan 300 och 1 000 °C i en ugn utan tillförsel av syre. Processen kallas pyrolys, och den begränsade syretillgången skiljer pyrolys från vanlig förbränning med fri syretillförsel. (Vid fullständig förbränning vid lufttillförsel övergår allt kol i biomaterialet till koldioxid och kvar som rest blir aska i huvudsak bestående av oorganiska substanser.) Biokol har framför allt har använts som jordförbättrare på grund av dess positiva effekter på kolinlagringen i marken och potentiella skördeökningar. Källa: Wikipedia