Aktuella Byggen 1
BRAND Vi måste förstå det material som används oc
h hur det reagerar på brand. Vallastaden i Linköping Foto: Maj Staberg ”Vi behöver hantera utmaningarna med en brännbar konstruktion” Av Maj Staberg I ett hus där stommen är av trä finns det mer som brinner än i byggnader med en obrännbar stomme. Då är det ännu viktigare att byggnaden är förberedd för en räddningsinsats. Det finns olika typer av trähus; dels trämodulhus där träet inte är så exponerat utan döljs av ett annat mate80 AKTUELLA BYGGEN NR 6 • 2021 rial som exempelvis gips, dels hus med mycket exponerat KL-trä där brandbelastningen är hög, alltså med mycket brännbart material. – Det är ett brandbeteende som inte uppstår i en betongbyggnad och vi behöver anpassa våra metoder till de byggnader vi möter. Det gäller alla typer av hus men speciellt trähus, säger Patrik Kjellberg, brandingenjör vid Uppsala Brandförsvar. Har det börjat brinna i ett hus med många hålrum mellan modulerna kan det bli mer brandspridning i konstruktionen i jämförelse med ett betonghus. Om branden tar sig in i hålrummen blir branden svår att släcka och kan innebära mycket stora skador på byggnaden. – Branden riskerar då att sprida sig till flera brandceller och kan påverka bärigheten i själva konstruktionen. Byggnaden kanske inte rasar i första taget men vi vågar inte ha personal i en brinnande konstruktion om vi inte vet vilken bärighet den har. Det är svårt att läsa av ett hus om den utåt sett inte ser ut att vara en träbyggnad då den ändå exempelvis kan ha en stomme i trä. För att kontrollera detta måste byggnaden undersökas.