Nollelva 1
PREMIÄR FÖR NYÅRSLOPPET Den 31 december var det p
remiär för Nyårsloppet i Norrköping. Hela 420 deltagare kom till start, varav 150 barn. Vintervädret gjorde att det var lite halt på sina håll och arrangörerna gjorde sitt bästa för att skotta bort snö och salta på isfläckar. Bland deltagarna och publik längs med banan syntes bara glada miner och till slut stod Anders Kleist, IK Akele (herrar) och Elmina Saksi, Tjalve FIF (damer) som vinnare av femkilometersloppet och på tio kilometer vann Yury Leonenko, Finspångs AIK (herrar) och Weronika Brzuchalska, FK Studenterna (damer). Utöver en trevlig dag samlade Nyårsloppet in 10.000 kronor till Sepsisfonden. Text: Benny Nilsson Foto: Magnusmedia.se FRIDAS SPALT Inspiration inom träning, hälsa och motivation Jag ska bara... …eller jag kommer snart. Så kan det låta när jag ger mig ut på en runda. Kanske låter jag meddela att jag blir ute en timme. Min sambo tar detta med en nypa salt. Ibland hinner han bli orolig. Kan något ha hänt längs vägen. Varför hör jag inte av mig. Numera vet han att en tidsangivelse från mig inte är exakt. Den beror på vad som händer eller hittas längs vägen. Ibland kommer jag på mig själv med att fungera likt ett barn. Ett barn som måste plocka upp ett skräp. Klättra upp på ett staket och se vad som finns bakom. Peta med en pinne. Studera en snigel. Hoppa i en vattenpöl. Gå en skojig omväg. Fastna framför ett fönster. Gå in i en spännande dörr eller krypa in i ett hål i en trädstam. Leka en stund längs vägen. Jag var som ett barn när jag gav mig ut på en runda hemma i Norrköping under juldagen. Först fastnade jag vid lite gatukonst med ironiskt budskap. Sedan en ny trapp som ledde till snöpulsande uppe på Syltenberget där Eons gamla värmeverk smått surrealistiskt stack upp i landskapet som taget ur sagan i Narnia. Jag hann hem precis innan vi skulle åka med familjen på julfirande. Jag var som ett barn när jag sprang längs Stångån i Linköping och passerade Tannefors brygga. Ett övergivet hus. Eller inte. Konst av Ulf Lundqvist. En gammal bio. Kanske. Trädgård full av möbler och artefakter. Smög runt en stund. Hörde hunFRIDA SÖDERMARK Föreläsare, ultralöpare och inspiratör www.loparaventyret.se @fridasodermark 26 NOLLELVA dar skälla inifrån. Det var på håret att jag hann med tåget hem för att hämta på förskolan. Jag var som ett barn när jag sprang längs Göta kanal och hittade en ny väg. Var ledde den. Till en liten båtplats. Dead end. Tänkte att jag borde kunna ta mig genom skogen. Tillbaka samma väg är inte lika kul. Snårigt. Över stock och sten. Hittade skyltar med vingprydda grisar. En motionsslinga av privat initiativ. Att låta bli att följa den var omöjligt för en nyfiken. Kom till en höjd. Hittade en låda med fika för självservering, fri att förse sig från så länge man förslöt kexpaketen. Hem kom jag. Flera timmar senare än planerat. Men den dagen hade jag inget som väntade på mig. Det var innan jag själv hade småbarn. Jag ska bara. Likt Alfons Åberg. Nu är marginalerna lite mindre när det gäller att helt förlora sig i tid. Men det gör inget. För nu kan vi vara barn tillsammans och upptäcka världen ihop. Stanna upp och leka längs vägen. Samla på spännande saker vi hittar och ser under vår framfart. Foto: Privat VIMMEL