Nöjesnytt Helsingborg 1
text och foto: Thomas LB Johansson RICKARD BERGH
– DEN TALANGFULLE BIKERN SOM GER KONSTEN MAXIMAL GAS En frihetssökare på två hjul. En livsstil med stål, läderväst och motor. I Rickards personlighet hittar man allt det där. Lägger vi sedan till en genialisk designer får vi en kung på två hjul. Vi möter den talangstarke mc designern och ”bikern” som ger full gas i sina skapelser. Vilket är ditt första minne med avseende på motorcykel? - Om jag tänker på biker-kulturen så var det när jag precis påbörjat gymnasiestudierna i Helsingborg, inleder Rickard Bergh. Jag åkte dagligen skolbuss till gymnasieskolan. En dag när jag promenerade nedför Källantrapporna i Helsingborg stod där en ultracool snubbe med en superläcker hoj. Han hade en stor svart choppermotorcykel. När han kickade i gång sin båge small det till högt mellan husen, likt en kraftig ljudvåg ifrån en dynamit. Några kärringar i närheten skrek då till rätt ut i luften som en knasig reaktion på händelsen, storskrattar Rickard. Det tyckte jag var oerhört roligt. Den stunden etsade sig fast i mig. Sedan var det kört. Där och då vaknade min passion och det är fortfarande lika spännande med hojar. Den glädjen kommer aldrig att dö ut för mig. Så är det bara. Vad ger det dig som person att designa m.c.? - Det är ju en ren självtillfredsställelse, replikerar Rickard. Om man bär på en kreativ ådra inom sig så vill man få utlopp för den. Jag har kanaliserat det så att det uttrycks bäst via att designa och bygga motorcyklar. Vad lockar dig till att leva ett liv som ”biker”? - Det är friheten i det livet, berättar Rickard. Dessutom är det 14 | nojesnytthelsingborg.se den så kallade biker-koden. Att man hjälper varandra och känner samhörighet och trygghet. Det måste inte alltid vara pengar inblandat. Man kan göra det bara för att man är en reko person. Jag gillar den basala gemenskapen. Självklart finns det diverse organisationer som inte följer det tankesättet men för mig är det på det viset när det funkar genuint och äkta. Det funkar som en fin och god sammanhållning i grupp. Vad tycker du om serien ”Sons of Anarchy”? - Berättelsen är ju inte helt fel illustrerad i förhållande till verkligheten, värderar Rickard omgående. Den blev ju dessutom en mycket populär TV-serie. Jag tror att förståelsen för hela biker-kulturen ökade med släppet, att den spreds och att den gillades så pass starkt i slutändan. Den enda som jag inte gillar i den är att den är rätt våldsam. Men det är ju en amerikansk följetong så man får väl ”hålla ångan uppe” i uttrycket antar jag. Det kryddas in action för att generera spänning. Men sammantaget så tycker jag att innehållet, med avseende på klubbvärlden, snacket och motorcyklarna matchar bra mot det verkliga livet inom den organiserade mc-kulturen. Men jag tar självklart avstånd ifrån det våld som ingår i uttrycket för serien. Den delen gillar jag inte alls. Varför tror du att Harley-Davidson blivit ett så populärt märke? - Vad ska jag säga, är det driftsäkerheten kanske, skrattar Rickard. En Harley går ju aldrig sönder men det förekommer ändå driftsstörningar. Men det är helt klart det märket som man bör ha tycker jag (beroende lite på vad man kör såklart). Harley-Davidson-motorcyklar är stora och tunga maskiner. Det skapar en ponduskänsla. Man känner sig som en kung på vägen när man kör med den. Lägger man sedan till ljudet så njuter man fullt ut. Det är som ett gift för hojåkaren. Den första Harleyn släpptes redan år 1903 så känslan man får när man kör den har bibehållits länge. I grunden är motorn idag konstruerad på samma sätt som när den första kom ut för över 100 år sedan. Men hojarna har förbättrats. Nu funkar det som det ska. Konstruktörerna har numera gjort sitt jobb lite för bra tycker jag. Det blir lite lätt själlöst. Driftsäkerheten är lite för hög, säger Rickard med ett varmt skratt. Äventyret ligger i resan. Det är inte målet som är det viktiga. Att få oväntade stopp gör nämligen att man träffar folk. Kul möten uppstår i de stunderna. Det skapar även intressanta och oväntade möten. Allt från unga tjejer som tycker att det är tufft att köra en sådan båge till gamla farbröder som blir nostalgiska och berättar att de hade en exakt likadan när de var 20 år. Det tycker jag är både spännande och kul på en och samma gång.