1177 Vårdguiden 1
BORDET problem som kanske från början är fysiskt
blir till slut även psykiskt när allt hänger på det lilla man lyckas få i barnet. – Ofta matas de här barnen under distraktion, berättar Anna Ås. Till exempel med välling eller när ingsdryck framför en skärm eller i sömnen, därför att det är det enda som fungerar. Om barnet känner en oro inför att äta hamnar man lätt i väldigt tråkiga måltider. Det blir en ond spiral. – Många föräldrar tänker också att det är deras fel. Men grunden ligger i en svårighet hos barnet som byggs på av stressen hos föräldrarna, säger Marie Karpmyr. Orsakerna till att barn har svårt att äta kan vara flera. En del är födda för tidigt, andra kan ha en bakomliggande sjukdom. Ibland har barnet motoriska svårigheter med att tugga och svälja. En vanlig orsak är refluxsjukdom som innebär att magmunnen inte håller tätt. Illamående och sura uppstötningar kan då göra att mat kopplas till smärta och obehag. Många har en sensorisk känslighet som gör att vissa smaker eller konsistenser kan vara särskilt svåra att hantera. När barnet har de fysiska förutsättningarna men känner obehag av att äta, och bara klarar av att äta ytterst lite innan det kväljer eller spottar ut, kallas det ätovilja. Men begreppet är inte oproblematiskt eftersom det ofta handlar om barn som av olika skäl inte kan äta. Inte att de vägrar eller är ovilliga. – Många av de här barnen visar Om barnet märker att mängden mat är viktig kan det leda till att det inte känner sig ”duktigt”. Men mat är inte en prestation. Barn ska lära sig att man äter när man är hung rig, på samma sätt som man sover när man är trött. Men ibland räcker det inte med allmänna råd. Till Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala kommer barn och föräldrar på remiss från hela Sverige när problemen 1177 vårdguiden 4 • 17 med maten inte längre går att lösa på egen hand eller med stöd av barnavårdscentral och barnläkarmottagning. När barnet på riktigt inte äter. – Det här är familjer vars hela tillvaro kretsar kring barnets mat, berättar Marie Karpmyr. Hon är dietist och arbetar tillsammans med logo peden Maria Törnhage och specialpedagogen Anna Ås i team runt familjerna som kommer till dem. Måltiderna blir oerhört långa utan att barnet får i sig tillräckligt. Ett sällan tydliga tecken på hunger, säger Maria Törnhage. – Vår uppgift blir att stötta familjerna och tillsammans överbrygga rädslan för mat. Vi försöker få mat att bli någonting spännande som barnet så småningom kan våga närma sig. Det sker på ett lekfullt sätt och helt utan tvång, berättar Anna Ås. – Med de här barnen slutar vi att bry oss om vad som i teorin är rätt eller fel, säger Marie Karpmyr. Vi måste utgå ifrån det som fungerar. Då är all mat bra, till och med chips. 29 FOTO: ANDERS ANDERSSON/JOHNZER