Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Nattens hjältar
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Avskjutning 2022-23
Svensk Jakt Kråkjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av fem luftgevär
Svensk Jakt Björnens år
Svensk Jakt Björnhundsträning
Svensk Jakt Rävjakt
Svensk Jakt Ett sydligt paradis
Svensk Jakt Eddys unika vakkoja
Svensk Jakt Rädda fågellivet
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälgeserien
Svensk Jakt Hört, sett & läst
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt och solen
Svensk Jakt Variera viltköttet
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Re
gionalt Jämtland & Västernorrland Återkommande utbildning med älgförvaltningsgrupper i norr Det börjar bli en tradition i norrlandslänen att med några års mellanrum dra ihop samtliga älgförvaltningsgrupper (ÄFG) i norr för en gemensam träff och utbildning. På grund av pandemin hoppade man 2021 över ett fysiskt möte, men nu var det dags igen. Ett stort antal engagerade personer från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland satte sig ner på Ansia i Lycksele för att lyssna på föredragshållare med olika infallsvinklar på älgförvaltningen. Många deltagare hade varit med länge, medan andra var nya på sina poster sedan årsskiftet, då en ny mandatperiod inleddes för älgförvaltningsgrupperna. Länsstyrelserna inledde med en genomgång av älgförvaltningsmodellen och vem som ansvarar för vad i denna. Detta följdes upp med en genomgång av Fredrik Widemo från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som gav en bild över inventeringsmetoder och den information som SLU ansvarar för. Även en del statistik över utvecklingen av älgstammen visades. Några ord nämndes också om ett antal projekt som SLU har igång. Kvalitetsprojektet som inleddes i fjol kanske är det som ligger förvaltningen närmast. Skogsstyrelsen presenterade sin syn på Äbin:s brister och förtjänster. Man kan känna av en tveksam inställning till metoden, även om det kanske är hur resultaten har använts, snarare än metoden som sådan, som kan diskuteras. Märtha Wallgren från Skogforsk höll föredrag om den forskning som finns kopplad till vilt och skogsbete, som visar att frågan är komplex och långt 92 SVENSK JAKT Nr 4 | 2024 Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent i Norrbotten, under utbildningen med älgförvaltningsgrupperna. ifrån enkel att lösa. Kanske får vi helt enkelt lära oss att förvalta vårt vilt med en viss osäkerhet i underlaget, snarare än att invänta att vi vet allt. Ebba Henning Planck och Jens Andersson redovisade Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om skog och klövvilt. De konstaterade att man har fått mycket synpunkter, men anser själva att utredningen ger fler möjligheter, men inte pekar på några övergripande tvingande åtgärder. Uppdragets gavs 2021 och sedan dess har älgstammen i norr minskat markant. Behovet kvarstår dock då rapporten berör allt klövvilt och hela landet, men man måste arbeta utifrån lokala förutsättningar. Björn Sundgren gjorde en dragning om älgobs som ett viktigt underlag i älgförvaltningen och hur man kan använda den mer än vad som ofta görs i dag. Han uppmanande också samtliga att arbeta aktivt för en ökande och korrekt inrapportering kommande år. Utbildningen hade ett späckat schema, samtidigt som det gavs tid till nätverkande när det inte var schemalagda aktiviteter. Man kände av det stora engagemanget för älgförvaltning från alla deltagare på plats. – Det var informativt och ger en bred grund för de som är nya. För oss som suttit sedan tidigare utgör det en bra repetition och man får ta del av nya fakta, säger Jerry Sjögren, SJF-ledamot för jaktintresset i Västerbottens mellersta älgförvaltningsområde. Magnus Bidner, SJF-ledamot i Västerbottens nordvästra älgFOTO: WILLIAM SIDENBOM förvaltningsområde, var också på plats i Lycksele. – Det var generellt bra och informativa dagar. Jag hade önskat att länsstyrelserna tog lite mer plats och berättade om sin roll, samt gav konkreta exempel från områden som nått täthetsmål, men där man inte ser någon minskning vad gäller betesskador, eller i vissa fall till och med en ökning, säger han. Magnus Bidner påpekade också att det tydligt märks att de som sitter för jägarintresset i huvudsak har sina ÄFG-uppdrag vid sidan av ordinarie arbeten, medan många markägarrepresentanter gör det som en del i sina yrkesuppdrag. – Det påverkar givetvis möjligheten att vara påläst i underlag och vilken tid man har att lägga på sitt ÄFG-uppdrag, säger han. William Sidenbom
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer