NG Malmö 1
ROSÉVIN MED RÖTTER I ANTIKENS GREKLAND Roséviner
är trevliga till mat eller i sin egen enkelhet. Men vad många inte vet är att rosévinet har en lång historia och har sedan antikens Grekland varit en dryck för sociala stunder. Här får du ett utdrag ur rosévinets historia. TEXT: JOAKIM GUMPERT FOTO: ETIENNE RAMOUSSE R 92 edan de gamla grekerna uppskattade rosévin. Det finns dokumenterat att vid vintillverkningen så blandades blå och gröna druvor till ett lättsamt vin som sedan späddes ut med vatten och fick en lätt rosa nyans. För bland grekerna var det bara barbarer som drack outspätt vin. Den grekiske kungen Kleomenes l, som blev galen och tog livet av sig, sägs ha påstått att hans galenskap var just resultatet av outspätt vin. CIRKA 600 F.KR tog de grekiska handelsmännen från Fokaia, idag är det området kring turkiska staden Foça, druvor med sig till en av sina kolonier i medelhavet som idag är Marseille. Det var både gröna och blå druvor, som planterades tillsammans och skördades och pressades i en NÖJESGUIDEN | NR 6, 2022 blandning. Resultatet blev ett lättsamt ljusfärgat vin med viss restsötma som uppskattades i hela området. När romarna anlände till södra Frankrike var rosévinet redan en snackis och med romarnas utvecklade handelsnätverk blev vinet populärt runt om hela Medelhavet. På så sätt kan man säga att startskottet för rosévinet hände på franska rivieran. På 1800-talet började turister flockas runt om i södra Frankrike, Côte d'Azur var i ropet. Efter en lång dag med att spela petanque, sol och bad så skulle de koppla av med ett kylt glas rosé. De enkla lokala vinerna blev förknippade med det glamourösa livet och sommaren. Rosévinet i Frankrike har också varit ett vin de soif, ett törstsläckande vin. Lätt att dricka medan man lagar mat eller erbjuda som aperitif före middagen. Förr i tiden var det inte ovanligt att det serverades utspätt till barn som måltidsdryck. Mycket har hänt sedan antika Grekland och romarriket, det moderna rosévinet har utvecklats och idag finns det tre olika tillverkningsmetoder för rosévin. 1.DIREKTPRESS MED ELLER UTAN KORT SKALKONTAKT För att få ett ljust rosévin så pressas druvorna och det är lite eller ingen skalkontakt. Om musten endast får skalkontakt vid själva pressningen så blir vinet väldigt ljust - i franska vindistriktet Jura är det en specialitet som kallas Vin gris och ett liknande ljust rosévin är det amerikanska blush wine, det lätt rodnade vinet. För att få lite mer färg, mer likt det klassiska rosévinerna från Provence, så krävs lite skalkontakt. Mellan två och 20 timmar och i låga temperaturer får att inte sätta igång jäsningen. Rosén görs på blå druvor, det är nämligen druvskalen hos blå druvor som innehåller antocyanin, färgämnen som ger viner sin färgnyans. Desto längre tid vinet har fått jäsa med skal, desto mörkare färg. Jämför det laxrosa rosévinet från Provence med det mörkare från Tavel i Rhônedalen. 2.SAIGNÉE-METODEN “BLÖDNING” Vinmakaren tappar av en del av musten vid rödvinstillverkningen, så blå druvor krossas och musten börjar jäsa. Efter några timmar eller några dagar tappas en viss mängd av för att bli rosé och kvarvarande must får jäsa vidare. Resultatet blir att det rödvinet som tillverkas får mer skalkontakt och koncentration plus att vinmakaren har lite rosé på sidan. Vanlig metod i Bordeaux och Napa Valley där man gör fylliga och kraftfulla rödviner.