Advokaten 1
augusti 2021 knivskars en 12-årig pojke på en vin
d i Sollefteå. Fallet fick stor medial uppmärksamhet. ”Barn lurade pojke till vind – misstänks knivskurit honom” basunerade till exempel Expressen ut. Det stora intresset för fallet kom dock inte i samband med själva händelsen, utan när den i december prövades i domstol. I domen, som kom strax före jul, konstaterade Ångermanlands tingsrätt att det blivit utrett att de båda pojkarna ”tillsammans och i samförstånd gjort sig skyldiga till grov misshandel”. Men någon påföljd blev det inte. De båda gärningsmännen var nämligen bara 13 år, och inte straffbara. Ändå utreddes brottet av polis, och det prövades i domstol. Sollefteåfallet är det senaste exemplet på en utredning och bevistalan enligt lagen om unga lagöverträdare (LUL). Enligt LUL kan nämligen barn, i synnerhet barn som närmar sig straffbarhetsåldern 15 år, utredas och få sin skuld prövad – men utan att någon påföljd döms ut. Däremot kan anspråk på skadestånd behandlas under processen, och i många fall följs utredningen och bevistalan enligt LUL av insatser enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga, LVU. Bevistalan är ovanligt. Trots att institutet funnits sedan 1964 tycks det bara ha använts vid sex tillfällen totalt. Siffran är osäker – just bevistalan är svårt att finna i domstolarnas statistik. annan hjälp vid förberedelse och framläggande av sitt försvar. Vidare ska barnet enligt artikel 40 i barnkonventionen inte tvingas avge vittnesmål eller erkänna sig skyldig. Barnet ska också ha rätt att få sitt privatliv till fullo respekterat under alla stadier i förfarandet”, skrev BO. Barnombudsmannens slutsats blev att skuldfrågan för barn borde avgöras av domstol, i en bevistalan. Men BO betonade också att fokus självklart måste vara på sociala insatser för barnet, för att bryta en negativ utveckling av kriminalitet och utanförskap. Det var också viktigt att ”säkerställa kvaliteten på de utredningar som görs, exempelvis i fråga om kompetensen hos de personer som ansvarar för utredningarna”, framhöll Barnombudsmannen, som också föreslog att man skulle samla kompetens kring barn som begår brott i en motsvarighet till de barnahus där barn som utsatts för brott förhörs. ”Alla poliser efterfrågar inte möjligheten till tuffare tag mot de unga. Många AVGÖR I DOMSTOL De fåtaliga fallen av bevistalan har väckt uppmärksamhet. Men ännu mer mediefokus och diskussioner har skapats av ett par uppmärksammade rättsfall, där barn pekats ut som skyldiga till grova brott, utan att få någon rättslig prövning eller något juridiskt biträde. Mest känt är det så kalllade Kevinfallet, där två numera vuxna bröder i Värmland fortfarande kämpar för upprättelse efter att de som fem- och sjuåringar hängts ut som mördare (läs mer på s. 25). Ungefär samtidigt med Kevin-fallet uppmärksamEva Wendel Rosberg. 24 24 mades hur polisen år 2001 med långa och många förhör pressat fram ett erkännande i det så kallade Hovsjöfallet, där en 12-åring angavs ha mördat sin ett år yngre vän. Mediernas granskning av de båda fallen fick Barnombudsmannen att reagera. I en skrivelse till regeringen 2017 pekade myndigheten bland annat på barnkonventionens skrivningar om barn som misstänks för brott: ”Enligt artikel 40 ska staten särskilt säkerställa att varje barn som misstänks för att ha begått brott ska betraktas som oskyldigt innan barnets skuld blivit lagligen fastställd. De ska få juridiskt biträde eller poängterar snarare att bygga relationer med ungdomarna. ” eva wendel rosberg HANDLAR OM RÄTTSSÄKERHET Behovet av rättssäkra och barnanpassade utredningar av brott fanns också med i direktiven när regeringen 2019 tillsatte en utredning om ”Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott”. Men också brottsbekämpning står högt upp på önskelistan i direktiven, som bland annat uttrycker att ”Tidiga och ändamålsenliga insatser från samhällets sida kan hindra en negativ spiral med fortsatt brottslighet och bidra till att barnet får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver”. Utredningsuppdraget gick till tidigare lagmannen Eva Wendel Rosberg. I januari i år överlämnade hon sina förslag till regeringen. Ett av dem, en ny presumtionsregel om att åklagare ska väcka bevistalan vid vissa allvarliga brott, bäddar för en ökad användning av bevistalan. – Syftet är att stärka barns rättssäkerhet, så att det inte bara blir en enklare utredning och sedan slår man fast att barnen är skyldiga till ett brott. Det innebär ju ingen rättssäkerhet för barnen, säger Eva Wendel Rosberg. Eva Wendel Rosberg berättar att hon hade fallet Kevin i bakhuvudet under utredningsarbetet. Samtidigt, påpekar hon, hade bevistalan knappast blivit aktuell för bröderna i Arvika, ens med de föreslagna reglerna, eftersom pojkarna var så unga. Rättssäkerhet och skydd för oskuldspresumtionen är starka argument för bevistalan, anser Eva Wendel Rosberg, liksom barns rätt enligt barnkonventionen att komma till tals i allt som rör dem. Samtidigt finns det naturligtvis problem med att dra in barn i rättssystemet, medger Eva Wendel Rosberg. ADVOKATEN NR 2 • 2022