Advokaten 1
Amanda Lublin, liksom många andra intervjuade, ly
fter fram fallet Kevin som ett exempel på behovet av rättssäkerhetsgarantier. FORSKAREN Svår balansakt när barn begår brott Straffrättsliga åtgärder är knappast den bästa vägen att bryta en kriminell utveckling hos barn. Det anser doktoranden Amanda Lublin, som samtidigt ser fördelar i att barn får en rättssäker prövning av sin skuld. FOKUS: BARNEN I RÄTTSSYSTEMET A manda Lublin arbetar med en avhandling om straffprocessen för barn under 15 år. Hon beskriver hanteringen av barn misstänkta för brott som en balansgång mellan olika intressen. – Vi ska ha ett väldigt barnanpassat förfarande, där barn helst hanteras utanför det straffrättsliga systemet. Samtidigt är barnet formellt misstänkt, vilket gör att man måste tillgodose alla rättssäkerhetsgarantier. På något sätt ska sociala myndigheter och brottsbekämpande myndigheter som arbetar utifrån olika samhällsintressen samverka för att tillgodose ett och samma mål, säger hon. På samma sätt har förslagen i Eva Wendels Rosbergs ”Jag har svårt att se hur man kan pröva skuldstraffrättsligt ansvar, uppsåt och liknande.” amanda lublin utredning både för- och nackdelar. – Fördelarna tycker jag framför allt har att göra med barns rättssäkerhetsgarantier, säger Amanda Lublin. Precis som många andra intervjuade lyfter Amanda Lublin fram fallet Kevin som ett exempel på behovet av rättssäkerhetsgarantier. Samtidigt är det ytterst osannolikt att de värmländska bröderna ens med de föreslagna reglerna skulle ha fått sin sak prövad i en bevistalan. – Jag har svårt att se hur man kan pröva skuldfrågan hos en femåring och en sjuåring. Det blir en prövning av straffrättsligt ansvar, uppsåt och liknande, säger Amanda Lublin. ADVOKATEN NR 2 • 2022 HINDRAR INTE ÅTERFALL Samtidigt som det är positivt att förstärka barns rättssäkerhet är det förstås inte oproblematiskt att dra in barn i rättssystemet, betonar Amanda Lublin. – Enligt exempelvis barnkonventionen och forskning kring hur man ska hantera brottsmisstänkta barn, så ska barn i första hand hanteras utanför de här systemen. Det har att göra med bland annat de skäl som motiverar att vi har en minimiålder för straffbarhet: att barn är sanktionskänsliga, att de är outvecklade vad gäller mognad, har sämre förståelse för samhällets normer och att det är ganska vanligt att barn och unga begår brott men de flesta slutar göra det när hjärnan mognar. En rättslig utredning och prövfrågan hos en femåring och en sjuåring. Det blir en prövning av ning kan förstås fylla olika funktioner. Men om målet är att bryta en kriminell bana tyder inte särskilt mycket på att just polisförhör och domstolsprövning är det bästa sättet, konstaterar Amanda Lublin, som hänvisar till forskning på området. – Det som främst är effektivt för barn är stöd och vård genom sociala insatser. Man kan fråga sig vilken effekt det får att i större utsträckning hantera barn på samma sätt som vuxna, fastslår Amanda Lublin, och fortsätter: – Sedan kan man också fundera på om det kan bli en förändring i samhällets syn på barnen. De är ju under 15 år och inte straffmyndiga. Men om de regelmässigt ska prövas i domstol så kan det bli så att skillnaden mellan en 14-åring och en 16-åring suddas ut. Amanda Lublins bild av att rättsliga åtgärder inte hindrar återfall i brott får stöd av Brå:s rapport om tilllämpningen av LUL från 2014, som bland annat innehåller en egen återfallsstudie. ”Återfallsstudien ger inget stöd för att en § 31-utredning har någon påverkan på om barnet återfaller i brott eller inte”, skriver Brå, som också konstaterar att detta får stöd i tidigare forskning. Amanda Lublin. » 37 37 FOTO: ISTOCK