Bygdegården 1
KULTURPROJEKT ”Skjut, gräv och tig” - ett uttryck
från trakten som passar särskilt bra in i en mordgåta. Foto: Elisabet Sevholt Mysteriet i Svartrå – en halländsk mordgåta En lokal deckarförfattare, en regissör från trakten, professionella skådespelare, halländsk lokalproducerad mat och en mycket engagerad förening – det är huvudingredienserna när Okome bygdegård bjuder in till att lösa Mysteriet i Svartrå. De mordgåtor som finns för teater utspelar sig ofta förr i tiden och på en fiktiv eller för deltagarna okänd plats. – Jag tycker att mordgåtor är en kul form av teater och jag ville sätta upp en nutida mordgåta med lokal förankring. Hallands inland är ett spännande område så jag började höra mig för, säger regissören Elisabet Sevholt från Falkenberg. Hon fick tips om att ta kontakt med författaren, tillika före detta polisen och politikern, Ingemar Johansson som skrivit deckarromaner och har stor lokalkännedom. Han kontaktade i sin tur Okome Köinge Svartrå Bygdeutvecklingsråd 8 BYGDEGÅRDEN som drivit flera projekt tidigare, och sedan var bollen i rullning. Utvecklingsrådet, som är en paraplyorganisation där bland annat Okome bygdegårdsförening ingår, sökte medel från Leader och Framtidsbanken och Ingemars deckarroman Skyddsvakten arbetades om till manus för mordgåta. – Vi har jobbat med det här sedan förra sommaren, säger Helena Lindqvist, ordförande i både bygdeutvecklingsrådet och i bygdegårdsföreningen. Fem professionella skådespelare repeterade i bygdegården under tre veckors tid. Vid 16 tillfällen under november månad spelades mordgåtan i Okome bygdegård. – Jag älskar att jobba i bygdegårdar! Jag tycker att det är en häftig miljö, säger Elisabet. Hon beskriver att hon ville använda sig av att de är i en bygdegård, och inte på en teater, och att det därför var viktigt att repetera i bygdegården. I pjäsen använder de sig av väldigt lokala element och lokala platser som publiken känner till. Ett speciellt gammalt uttryck från trakten passade särskilt bra in i en mordgåta: ”Skjut, gräv och tig”, men hur det används i pjäsen vill Elisabet inte avslöja. I föreställningen finns det flera tillfällen där skådespelarna pratar med publiken och även pauser när det är dags att skriva ner sina gissningar i ett frågeformulär. Och det är klurigt – endast några enstaka personer per föreställning har haft alla rätt. Det är många som har hittat till lilla Okome i novembermörkret, flera kvällar har det varit helt fullsatt. – Folk har kommit från hela Halland och halva Sverige, såsom Göteborg, Örebro och Smålandsstenar, berättar Helena. Under kvällen varvas föreställningen med en trerätters middag lagad på lokala råvaror. Till exempel serveras fasanwallenbergare med kött från en gård i trakten till huvudrätt. En lokal restaurang står för matlagningen och bygdegården sköter baren. Det är många som samarbetar för att allt ska fungera: lokala företag, föreningar och engagerade Författare, ortsbor. regissör, Bygdegårdsföreningen har arrangerat musikkvällar med kända artister i tio års tid så stor vana finns, men detta arrangemang kräver förstås mycket mer. Catarina i projektgruppen anställdes för att hålla iordning på alla papper. För att lösa bemanningen i servisen skrev projektgruppen en annons i bygdebladet där skolklasser och idrottslag erbjöds att sköta matserveringen mot ersättning – det tog en och en halv dag så var schemat fullt. – Projektet har blivit en bra marknadsföring av orten som livsplats, berättar Helena. På frågan om det blir någon fortsättning svarar Helena: – Författaren har skrivit två böcker till …. så sånna där euforiska dagar så tänker man att om två år igen så kanske ... men i dagsläget vet vi inte, men man kan ju drömma. ELINOR METSJÖ