Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: Låt oss få bryta stene
n!
Sten Kort & gott: Regntorget, färgtrend i köket, s
tenstipendiat 2023, musealt återbruk mm
Sten K-sten: Kilforsen
Sten Intervju: Per Fernholm
Sten Tema inredning: Växtvärk & möjlighet
Sten Tema inredning: Tidigare smarbeten ger bättre
resultat
Sten Årets sten 2023: Svenstorp Hallandia
Sten Projekt: Ad Astra by Elite
Sten Projekt: Johan Falkmans maxischack
Sten Projekt: Continental du Sud
Sten Projekt: Naturhuset
Sten Projekt: Pascal Kaffebar
Sten Aktuellt: RO fäller ”kalksten”
Sten Stenskolan kapitel 4: Arkitekterna
STENSKOLAN | Kapitel 4. Arkitekten Stockholms sta
dshus. Blå hallen. Stockholms stadsbibliotek. Redan då började kritiken mot honom, hans lekfullhet ansågs ”för utsökt, för öm tålig”. Stenen blev pretentiös, ekvilibristisk. I NK-varuhuset ( 1915 ) hade han sansat sig och klädde stålkonstruktionen med tung, sansad granit som talade bankernas och finansens kostymklädda språk, ett avstamp framåt. I en av hans tidigare ritningar hade varuhuset glasväggar i amerikansk stil, men han valde att gå tillbaka till sten runt mindre fönster för att skapa butiksyta inuti huset: funktionalism innan den blev stil. ragnar östberg (1866–1945) Östberg verkade i en tid fylld av stilmixar och historiska influenser, nationalkänslor och arts & crafts-romantiserande av medeltidens bygghyttor. Hans mest kända byggnad är Stockholms stadshus, invigt 1926. Huset vid Riddarfjärden liksom drömmer om Venedigs palats och kyrktorn och är ett underverk av tegelbyggnadskonst. Stenarbeten i kalksten finns i pelare och portaler, som Ragner Östberg visste fungerade bra ihop med tegelväggar. 38 [Vår kända Falu rödfärg i kombination med vita knutar var på motsvarande sätt det fattiga Sveriges försök att härma de holländska palatsens tegel, kalkstenskolonner och fönsteromfattningar.] Östberg sökte den gedigna enkelheten, det bästa som kunde uppnås. Det ser vi exempel på i Blå hallens golv i stadshuset. Nobelgäster och andra besökare kan ta del av Kolmårdsmarmorns hela färgskala som tillsammans med tegelröda fogar bildar ett både suveränt och abstrakt mönster. gunnar asplund (1885–1940) Asplund verkade i en kreativ spänning mellan nyklassicism och funktionalism. Han hämtade sin arkitektoniska kraft ur spänningen mellan tradition och fram tidens möjligheter. Stadsbiblioteket – ”Asplund huset” – i Stockholm ( 1928 ) är en av Sveriges mest internationellt berömda och beundrade byggnader, en turistmagnet och ett öppet studierum för stockholmarna. Maximalism blev minimalism på 20-30 år. Asplunds kapell för Skogskyrkogården ( 1935-40 ) är en antites till Ferdinand Bobergs prunkande byggnader, Gustaf Wickmans banker och Lars Israel Wahlmans muskulösa granitbumlingar i Engelbrektskyrkan. Materialverkan är lika intensiv och rik just genom den minimalistiska kontrollen av uttrycken. Skogskrematoriet är klätt med blästrade skivor i gulnad Ekebergsmarmor. Det sägs att Asplund försökte färga stenen med te, men i stället färgades den varmt gul av rostkorn från sågklingorna. Uppgiften att balansera begravningarnas stilhet och andakt med den nästan industriella takten i kremeringarna i samma byggnad, var en komplex uppgift som löstes med Asplunds ”humanistiska arkitektur”, en inlevelsefull, förståelse av sorgens skörhet och av tröst. Arkitektoniska detaljer, humor, små fina justeringar av samvaron i kapellet gav det dess status som allkonstverk. Det finns mycket att lära av Asplund, ”Hans verk lever”, som det står på den lilla gravplaketten intill kapellet. Han dog utarbetad när det var klart, 55 år gammal. Hit kommer studenter och arkitekter från hela världen för att uppleva det som arkitektur handlar om: att skapa mänskliga rum och stämningar. FOTO: HOLGER ELLGAARD/CC BY-SA PRESSBILD FOTO: PATRIK LINDELL
Sten Krönika: Kristina Ehrstedt
Sten Medlemsmatrikel
Sten Tekniskt: Halkmotstånd & slitage
Sten Branschnytt: Årsmötet
Sten Branschnytt: LCA-verktyget Stenfas
Sten Marknaden: Annonser