Noterat Varmt år krävde mindre fjärrvärme ▶År 201
1 minskade fjärrvärmen med 16 procent. Inte sedan 2006 har det levererats så lite fjärrvärme. Det visar den nya statistiken från Svensk Fjärrvärme. Fjärrkylan fortsatte att öka, om än i betydligt lägre takt än tidigare. Enligt SMHI var 2011 ett av de varmaste åren i Sverige sedan 1930-talet. Det varma vädret kan vara en förklaring till att leveranserna av fjärrvärme minskade med hela 16 procent, jämfört med 2010. Det var i sin tur ett mycket kallt år. Även kunders energieffektivisering kan ha påverkat nedgången. Leveranserna av fjärrkyla ökade något 2011, men utbyggnadstakten börjar plana ut. År 2011 levererades 888 GWh fjärrkyla, en ökning med 2 procent. energiproducenter ▶Regeringen beslutade i slutet av augusti hur stor återbetalningen blir för de förbränningsanläggningar som berörs av kväveoxidavgiften. Återföringen av 2011 års intäkter för kväveoxidavgiften fastställs till 8,85 kronor per megawattimme producerad energi. Samtidigt visar statistiken att energiproducenterna blir allt bättre på att minska sina utsläpp av kväveoxider. Återbetalning till Nytt namn för pelletsorganisation ▶Pelletsaktörernas branschorganisation, Pelletsindustrins Riksförbund (PiR), byter namn till PelletsFörbundet. Organisationen bildades 1998 och har idag 14 medlemmar över hela landet. 2011 svarade de för omkring 80 procent av de levererade pelletsvolymerna till Sverigemarknaden. Grattis Eva och Lars! ▶Eva Wall och Lars Wall i Åmål svarade rätt på frågorna i vår tävlingen i förra numret och vinner biljetter till Globens Sky View. Grattis och välkommen till Globen önskar Fjärrvärmetidningen och SGA Fastigheter. 10 Flera allvarliga olyckor men ingen ökning Under första halvåret 2012 har flera allvarliga olyckor skett inom fjärrvärmebranschen och årligen inträffar omkring 100 olycksfall i branschen. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik för åren 2008-2011 är det dock ingen ökning av olyckorna i kategorin ”Försörjning av el, gas, värme och kyla”. ▶Michael Nilsson är inspektör vid Arbetsmiljöverkets Örebrodistrikt. Hans uppfattning avviker inte från statistiken. – Jag upplever varken att det är fler eller färre olyckor inom området, säger Michael Nilsson. Allvarlig olycka Antalet olycksfall per år är alltså runt 100, eller fem per 1 000 förvärvsarbetande. Under åren 2008–2011 finns bara ett rapporterat dödsfall, vilket inträffade 2008. Så sent som den 20 juni i år inträffade dock en relativt allvarlig olycka i branschen. Då brännskadades en 33-årig anställd vid E.ONs värmeverk i Vallentuna efter att en ventil gått sönder vid underhållsarbete. Ett annat exempel är från Mälarenergis anläggning i Västerås. Där brännskadades också en person efter att en explosion inträffat en dag i oktober 2011. Olycksorsaken var gas från torv som antändes av glöd i en kvarn. Det senare är ett exempel på händelser som Arbetsmiljöverkets rapport ”Explosionsfarlig miljö” från 2011 beskriver. Myndigheten har inspekterat 100 anläggningar som hanterar dammande bränslen, till exempel pellets och flis. Av dessa hade 35 anläggningar så stora brister att de åtalsanmäldes och 20 stycken bötfälldes. I närliggande branscher, eller kategorier enligt Arbetsmiljöverkets statistik, förekommer fler döds- och arbetsolyckor. Till exempel i kategorin ”Byggverksamhet” dödades 17 sjutton personer 2008 och nio personer 2009. Kategorin ”Elinstallationer, VVS-arbeten och andra bygginstallationer” hade mellan ett och tre dödsfall per år 2008–2011 och nio–tio arbetsolyckor per 1 000 förvärvsarbetande. Flera dödsfall Ett av dessa dödsfall drabbade en ung svetsare vid indragning av fjärrvärmerör i en fastighet i Tranås. Dödsorsaken var kolmonoxidförgiftning. Gasen tros ha bildats av ofullständig förbränning. Den närliggande transportbranschen är också drabbad. I mars 2012 dog en lastbilschaufför vid lossning av flis vid kraftvärmeverket i Härnösand. Olyckan orsakades sannolikt av trasig hydraulik i en lastlucka. JOHAN GRANATH Manöverdon ökar säkerhet Ett exempel på säkerhetshöjande åtgärder är att använda hydrauliska manöverdon för att reglera ventiler i fjärrvärmekammare. E.ON i Norrköping använder tekniken. ▶För att ställa om flödet i fjärrvärmesystem, till exempel vid underhållsarbete, måste en ventil vridas om i en fjärrvärmekammare. Omställningen görs ofta för hand och genom att driftspersonal får klättra ner i kammaren. På befintlig ventil – Där finns en risk för läckage och bara en väg ut. Dessutom är kammaren ett mörkt, trångt och smutsigt utrymme, säger Hans Martin på Kompotek, ett av de företag som säljer hydrauliska manöverdon. Manöverdonen kan sättas på befintliga, äldre ventiler och kräver inga omfattande investeringar i ny teknik, menar han. – Det är en enkel men effektiv säkerhetsåtgärd. Manöverdonet kan dessutom hanteras från vägkanten, vilket minskar riskerna som det innebär att vistas i en farlig trafikmiljö. Kamrarna finns ju ofta under stadsgator. Säkerheten först Ett företag som installerat hydrauliska manöverdon i en stor andel av sin fjärrvärmekammare är E.ON i Norrköping. – Främst handlar det om säkerheten för vår personal, men också om att säkra värmeleveransen till våra kunder, säger Pierre Makdessi som är E.ON:s enhetschef för distribution i bland annat Norrköping och Örebro. Lättare att underhålla Förutom att reducera risken för personalen bidrar de hydrauliska manöverdonen till ett mer lättunderhållet fjärrvärmenät, menar han. – Vi har stora nät som är uppdelade i slingor och vid till exempel underhållsarbete måste vi kunna styra om flödena. Då är det bra om vi kan undvika att klättra ner i kamrarna, eftersom det innebär risker, säger Pierre Makdessi. JOHAN GRANATH Fjärrvärmetidningen • Nr 5 • September 2012