Teknik Ett nytt system för småskalig kraftvärme t
estas i Hortlax utanför Piteå. Tekniken bygger på förgasning av biobränslen och liknar produktionen av gengas. Den utvunna gasen driver en gasmotor som producerar elektricitet. Överskottsvärmen från processen förs ut på fjärrvärmenätet. Det första fullskaliga systemet byggs i den gamla panncentralen i Hortlax och kopplas till det befintliga nätet. Förgasning av biobränsle ger småskalig kraftvärme novation. Uppfinningen kommer ursprungligen från Luleå tekniska universitet (LTU). Meva erbjöds 2005 att ta över tekniken och kommersialisera den. En stor del av utvecklingen har genomförts T hos Energitekniskt Centrum i Piteå, som Meva samarbetar med och där man byggt en industriell pilotanläggning. Som en modern gengasmotor Satsningen i Hortlax är ett samarbete mellan Pite Energi och Meva. Pite Energi blev tidigt ekniken att producera syntesgas genom förgasning av biobränslen i en cyklonreaktor har utvecklats av det Skellefteåbaserade företaget Meva Inintresserade av projektet och har köpt in sig med 20 procent i Meva. – Vi måste höja kapaciteten för fjärrvärmesystemet samtidigt som vi har ett ägardirektiv att utveckla ny miljövänlig teknik, så vi hoppas mycket på denna lösning, säger Daniel Eriksson, fjärrvärmechef hos Pite Energi, som tillsammans med Meva Innovations VD Håkan Holmberg visar oss det nya kraftvärmeverket. Vid vårt besök i juni är det mesta på plats. Den sex meter långa och 22 ton tunga motorn och generatorn håller på att trimmas in. – Motorn kan närmast liknas vid en modern gengasmotor, säger Håkan Holmberg och berättar att intresset för den nya tekniken är mycket stort – både i Sverige och andra länder. – Med vår teknik blir det lönsamt med småskalig kraftvärme, säger han. Miljön, ekonomin och driftssäkerheten är de största fördelarna. Tekniken fungerar även i extrem kyla. Gasen måste renas Processen inleds med att biobränslet mals till pulver och blandas med luft. Den lättantändliga blandningen blåses sedan in i en cyklonförgasare där pulvret förgasas i mycket hög värme, ända upp till 900 grader, till syntesgas, som sedan kyls ner. Eftersom gasen ska användas för att köra Jörgen Sundberg, YIT, installerar serviceledningarna inne i kraftvärmeverket. 24 en gasmotor måste den vara i det närmaste tjär- och partikelfri, annars kan maskinen skadas. Därför sker reningen av gasen i tre steg. Från cyklonen strömmar syntesgasen till en cyklonrenare där fasta partiklar och stoft avskiljs. Efter cyklonreningen matas syntesgasen i en skrubber där den tvättas. Därefter renas gasen en sista gång i ett vått elfilter. Den renade syntesgasen leds slutligen till en gasmotor eller gasturbin som driver en generator. Värme återvinns från varje värmealstrande processteg genom värmeväxlare. Reningstekniken är utvecklad tillsammans med Envibat AB, men rättigheterna ägs numera av Meva. Motorn och generatorn tillverkas av det amerikanska företaget Cummins, som även gått in med utrustning och pengar i projektet och kommer att sälja den nya kraftvärmetekniken samtidigt som Meva blir återförsäljare för Cummins motorer. Fler får fjärrvärme Kraftvärmeverket i Hortlax ska producera 1,3 MW el och 2,2 MW värme och ska framför allt användas under vintern för att balansera upp det övriga nätet och försörja Hortlax 250 hushåll med fjärrvärme. Anläggningen är den första som byggs och projektet följs noga av andra energibolag och industrier. – Det finns ett stort intresse i många mindre samhällen och byar att få fjärrvärme, säger Daniel Eriksson. Den nya tekniken för småskalig kraftvärme kan leda till att fler byar får fjärrvärme. Tekniken lämpar sig utmärkt för mindre närvärmenät och kan bli bra komplement ute i fjärrvärmenätet. Pite Energis fjärrvärme produceras i huvudsak från överskottsvärmen från biobränsleprocesser vid pappersbruket Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Fjärrvärmenätet värmer omkring 3 500 fastigheter. När värmen inte räcker till under de kalla vintermånaderna utnyttjas reservanläggningar. – Vi behövde bättre reserv i Hortlax och funderade på olika alternativ, berättar Daniel Eriksson. En oljepanna skulle vara den billigaste lösningen, men valdes bort av miljöskäl. När vi fick höra talas om Mevas nya kraftvärmeteknik blev vi genast intresserade. Produktionen av elkraft gör att investeringen är lättare att motivera rent ekonomiskt. Anläggningen i Hortlax har kostat runt 30 miljoner kronor att bygga. MATS NIHLEN Fjärrvärmetidningen • Nr 5 • September 2012