Fjärrvärmetidningen nr 3-2015 1
Fjärrkyla Fjärrkyla vitalt för produktionen När G
unnebo Lifting flyttade sin verksamhet till Växjö var det oklart hur företaget skulle lösa den oerhört viktiga kylprocessen. Lösningen blev fjärrkyla från Växjö Energi AB. M ed anor från 1760-talet är Gunnebo Industrier ett av Sveriges mest anrika industriföretag. Under hösten 2013 flyttades dotterbolaget Gunnebo Liftings verksamheter i Gemla och Ramnäs till Växjö, där det nu finns tillverkning och montering av lyftkomponenter som krokar och öglor. – Vi har stora smidesmaskiner som behöver kylas ner och i Ramnäs använde vi vatten från en å vid fabriken. Många i Ramnäs var därför skeptiska till flytten och undrade hur vi skulle göra i Växjö som saknar en närliggande å, säger fabrikschef Lennart Nilsson. För att kunna bedriva smidesverksamhet i Växjö krävdes dessutom en utbyggnad av det befintliga elnätet, och under ett möte med representanter för Växjö Energi AB fick Lennart Nilsson veta att bolaget även producerade fjärrkyla. – Det var en positiv överraskning. VEAB tog fram en lösning som vi Lennart Nilsson nappade på. Allt gick väldigt snabbt. På bara några månader drog de elnät och fjärrkyla två kilometer genom Växjö och under motorvägen till våra lokaler. Standard för fjärrkyla på gång ▶ Inom standardiseringsarbetet har en arbetsgrupp, CEN/TC107 WG 14 District cooling bildats. Under 2014 handlade arbetet om att sätta ramarna, och bestämma om det ska vara en standard eller flera olika standarder. Arbetet fortsätter i år och målet är att ha ett arbetsdokument framtaget till nästa CEN/TC107-möte i höst. En färdig standard beräknas därefter vara klar inom fyra år. Fjärrvärmetidningen • Nr 3 • Maj 2015 De heta smidesmaskinerna kyls med fjärrkyla. Foto: MATS SAMUELSSON Fjärrkylan används idag till att kyla ner smidesmaskinerna då temperaturen ligger på 1 100 grader Celsius under smidesprocessen. Gunnebo Lifting använder även fjärrkyla i sin härdanläggning för att snabbt kyla ner detaljer som har värmts upp i 900 grader Celsius. – Vi använder även fjärrkyla till våra svetsmaskiner och har fått en mycket stabilare process nu än när vi använde åvatten. Nu kan vi få exakt den temperatur vi önskar på vårt kylvatten utan att ta hänsyn till årstiderna. Fjärrkyla är den överlägset bästa lösningen till vår produktion och allt flyter på utan problem. Vi är jättenöjda, förklarar Lennart Nilsson. PIERRE EKLUND Innovation ska ta bort flaskhals ▶ Högre returtemperaturer på fjärrkyla öppnar möjlighet att använda mer frikyla. Det blir även möjligt att ansluta fler kunder utan att behöva pumpa mer vatten. Lösning blir därför att skapa mer optimala kundanläggningar – både vad gäller kundcentralen och sekundärsystemet inom fastigheten. Det är fokus i Fjärrsynprojektet ”Optimal och innovativ teknik för kombinerad fjärrvärmeoch fjärrkyleanslutning – kundcentraler och distribution i fastigheter”. – Vi har undersökt vilka nya tekniker som kan lösa detta och har utvärderat och valt ut fem nya kundcentraler med sekundärsystem. Nu ska vi analysera dessa lösningar på djupet tillsammans med olika intressanter i branschen, säger Anders Tvärne på Capital Cooling, som leder projektet tillsammans med Svend Frederiksen på Lunds Tekniska Högskola. Projektet ska vara avslutat i mars 2016. ANN-SOFIE BORGLUND Läs mer ◾ Just nu pågår flera forskningsprojekt inom fjärrkyla inom Fjärrsyn. Läs mer om dessa på fjarrsyn.se. 17 Kiruna är inte fjärran för kyla Fjärrkyla i Kiruna – Sveriges nordligaste stad? För bara några år sedan var det en främmande tanke men Tekniska Verken i Kiruna AB ser det snart som en realitet. – Det finns en efterfrågan både genom stadsomvandlingen i Kiruna och när större butikskedjor etablerar sig här, säger Jan Fjordell, VD för Tekniska Verken. Hur förvånad är du? – Med tanke på att Kiruna ligger en bra bit norr om Polcirkeln och vi har korta somrar så krävs det kanske lite nytänkande från vår sida för att inse att behoven förändras. Å andra sidan har vi upplevt en del riktigt varma somrar under senare år, så visst kan det finnas ett behov av fjärrkyla om än i mindre omfattning än i sydligare delar av landet. Hur ser önskemålen ut från butikskedjor? – Det handlar om större, rikstäckande kedjor som är måna om att värna sina standardkoncept för butikslokaler med garantier för en viss temperaturnivå. Där har vi lämnat ett par offerter för kyla, men kunderna valde andra lösningar. Och stadsomvandlingen? – Vi vet bland annat att nya stadshuset ska ha Jan Fjordell fjärrkyla. Stadsomvandlingen som helhet berör ett helt nytt centrum och där är det rimligt att tro att en del fastighetsägare kommer att efterfråga kyla. Vad ser du för lösningar? – Förmodligen kommer vi att ha lokala, mindre fjärrkylenät. Vi är nu i ett skede där vi tillsammans med LKAB som dominerande industriföretag i Kiruna jobbar för att ställa om fjärrvärmen med restvärme från gruvproduktionen som bas. Det gör också att vi kan jobba med absorptionskyla med stora värmeöverskott sommartid som gör det lönsamt att leverera fjärrkyla, trots dålig verkningsgrad. FREDRIK MÅRTENSSON Fotnot: Kirunas medeltemperatur i juli är 12 grader och årsmedeltemperaturen minus två grader.