Fjärrvärmetidningen nr 3-2015 1
Ny rapport kan bidra till ökad torvanvändning Det
är sedan länge känt att dikade torvmarker läcker växthusgaser. Enligt en ny rapport av forskaren Mats Olsson kan det röra sig om mycket stora mängder – upp mot 24 miljoner ton per år. Resultatet kan sätta nytt ljus på torvanvändningen i Sverige. ▶Historiskt har torven setts som en viktig naturresurs. Inte minst som bränsle. Samtidigt är torvbrytning en kontroversiell fråga som delvis handlar om hur den bör klassas – som en fossil naturresurs eller förnybar? Inom EU jämställs torv med kol och olja som vid förbränning ökar halten av koldioxid i atmosfären och därmed påverkar klimatet. Inställningen har bidragit till att torvanvändningen i Sverige mer än halverats på senare år. I värme- och elproduktion uppgår den till omkring 2 TWh per år, vilket är 0,3 procent av Sveriges totala energitillförsel, enligt Statistiska centralbyrån. Men en förändring kan vara på väg. Stora läckage Det är redan känt att torvmossar som avvattnats läcker växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas. Enligt tidigare beräkningar handlar det om drygt 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter*, per år i Sverige. Men i den nya rapporten, ”Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar”, av Mats Olsson, professor emeritus vid SLU, ligger utsläppen på mellan 15 och 24 miljoner ton koldioxoidekvivalenter. Det kan jämföras med Sveriges rapporterade utsläpp från 2013 som uppgick Mats Olsson. Fjärrvärmetidningen • Nr 3 • Maj 2015 Att dikade torvmarker läcker växthusgaser är känt sedan tidigare, men en ny rapport visar på att mängderna är betydligt större än vad man tidigare trott. till totalt 55,7 miljoner ton koldioxoidekvivalenter. ”Ingen lätt fråga alls” Enligt Mats Olsson rör det sig om 2,6 miljoner hektar torvmark som påverkats av dikning och som alltså läcker växthusgaser. – Det är ingen som gjort den här sammanställningen tidigare och det är större värden än vad vi hade tänkt oss. – Min slutsats är att det vore bättre att använda torven på ett vettigt sätt. Eldar man upp den går koldioxiden ut direkt istället för utspritt på flera hundra år. Men i gengäld behöver man inte elda olja eller kol. Samtidigt påpekar Mats Olsson Claes Rülcker. att han i rapporten bara tagit hänsyn till klimatpåverkan och inte till torvens betydelse för den omgivande naturen. – Man ska inte skörda torv från dikad torvmark som har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Vissa torvmarker har också en buffertmekanism när det gäller vattenavföring och vattenkvalitet. Så det är ingen lätt fråga alls. Torv ett bra bränsle På branschorganisationen Svensk Torv, som också är den som beställt rapporten, hoppas man slutsatserna ska ge en ny syn på torvbruket. – Ett antal av läckorna är så stora att det krävs ett antal åtgärder. Att inte göra något alls vore som att blunda för det enskilt största utsläppet, säger Claes Rülcker, VD på Svensk Torv och påpekar att det är dags att man räknar på den faktiska påverkan som torven har. Även Raziyeh Khodayari, som – Men vår bransch behöver veta hur riksdagen, regeringen, myndigheterna och miljöorganisationerna ställer sig till detta. Jag hoppas att ställningstagandena ska bygga på fakta. Men givetvis bör man också ta hänsyn till faktorer som biologisk mångfald och naturvärden, säger Raziyeh Khodayari. LENA WREEDE Fotnot: *Koldioxidekvivalenter (CO2ekv) är ett mått på växthusgasers effekt omräknat till koldioxid. Dikad torvmark Raziyeh Khodayari. är ansvarig för miljö och bränsle på Svensk Fjärrvärme, är inne på samma linje. Hon framhåller också torven som ett mycket bra bränsle, med hög energitäthet och som ökar verkningsgraden i pannan och därmed minskar användningen av primärenergi. Hydrologiskt påverkad torvmark utgörs av: ◾ 2,09 miljoner hektar med produktiv skog på torv med eller utan diken inom 25 meter ◾ 0,22 miljoner hektar myr utan skog men med diken inom 25 meter ◾ 0,27 miljoner hektar dikad jordbruksmark ◾ 0,02 miljoner hektar dikad gräsmark Med dikad torvtäckt mark menas mark som av människan påverkats genom dränering så att grundvattenytan sänkts. Siffrorna bygger på studier av tidigare litteratur i ämnet och data från bland annat Rikskogsinventeringen. I Sverige idag skördas torv på mindre än 10 000 hektar. 19