Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: Stabilitet i skuggan a
v turbulens
Sten Kort & gott: Stora torget i Uppsala, coffeeta
ble i sten, Ecert Taubes terras och en stenig Eriksgata
Sten K-sten: Våmbs kyrka
Sten Intervju: Peter Ollén
Sten Stenkonst: Den nya stenvågen
Sten Återbruk: Gravvårdar
ÅTERBRUK GRAVVÅRDAR Kulturmiljön ställs mot nya ö
nskemål Sedan fler år pågår en diskussion om kyrkogårdarnas förändring, såväl estetiskt som kulturhistoriskt. Samtidigt lockas allt fler av tanken på alternativa gravplatser som kräver mindre underhåll. Går det att både bevara och förnya kyrkogården med ett ökat återbruk? TEXT PETER WILLEBRAND FOTO LARS DAREBERG I dag finns fler alternativ än tidigare för den som står inför att välja gravplats. Den långsiktiga trenden är att valet av gravplats har blivit allt mer individualiserat. Vi lever också i ett mer mångkulturellt samhälle än tidigare där olika traditioner även möts och ska integreras på begravningsplatsen. Sveriges Stenindustriförbund lät förra våren genomföra en Novusundersökning där man frågade hur vi svenskar ser dels på vår egen begravning, dels på begravningar för våra anhöriga. Den visade på stora skillnader. I korta drag kan man säga att åldersfaktorn tydligast påverkade utfallet. Den yngsta målgruppen ville i betydligt större omfattning än äldre ha en traditionell gravplats med sten. I en stigande ålderstrappa minskade därefter viljan till en gravplats med sten. Lägst var intresset i åldersgruppen 65–79 år där knappt en av fyra vill ha en traditionell grav. Det omvända gällde för alternativet minneslund. Ju äldre vi blir, desto större önskan om att begravas i minneslund. Fyra av tio i den äldsta gruppen valde minnes - lund, jämfört med en av tio bland de yngsta. hovshaga kyrkogård i Växjö fick för några år sedan mycket uppmärksamhet i medierna i samband med att förvaltningen uppförde ett nytt kvarter för urnor (begrän - sad gravrätt) med 68 avidentifierade stenar. De återbrukade gravvårdarna säljs i prisspannet 2 000-10 000 kronor, beroende på stenval och storlek. Graveringen bekostas av gravrättsinnehavaren och oavsett val av sten tillkommer en kostnad på drygt 9 000 kronor för skötsel i 25 år. 22 – Vi upplåter cirka tre platser per år i det kvarteret och vi fortsätter löpande med vårt arbete att återanvända återlämnade gravstenar, sammanfattar ansvariga landskapsingenjören Linda Lundin intresset våren 2023. exemplet hovshaga visar att det går att åstadkomma nya lösningar som ligger utanför de vanligaste alternativen och svarar upp mot den moderna människans behov. I dag talar många som arbetar med begravningar om den ”underhållsfria gravplatsen”, ett vitt begrep som ibland används när man beskriver askgravlundar. Det låter också nästan som ett sälj argument för vilken produkt som helst, vem skulle till exempel inte vilja ha en underhållsfri bil? Samtidigt är det ett begrepp som ganska väl sammanfattar vår samtid. Vi vill få med allt: en dedikerad plats för att minnas med någon form av personligt avtryck som kopplar oss samman med den döde – och som vi kan återvända till som ett slags oförändrad konstant som vi själva så småningom blir en del av. Och vi är beredda att betala för det om någon annan ser till att så förblir medan vårt vardagliga liv pågår någon annanstans. I ett större perspektiv handlar det sannolikt om vårt förhållande till den döden, som den moderna rationella människan försöker stuva undan och ogärna vill påminnas om. I någon mening bekräftar stenindustrins Novusundersökning den bilden: unga vill ha tradition både för sig själva och sina anhöriga medan äldre personer vill ha en minneslund eller liknande när döden närmar sig. Önskemålen beror på var man befinner sig i livet. – Jag upplever att det är planteringen som folk tycker är mest jobbig. Det får många att tveka inför en gravplats, och det gäller framför allt äldre generationer som till slut har många gravar att sköta och svårt att avgöra vilka man vill ha kvar, säger Elisabeth Ahlström som driver Västerviks Stenhuggeri och Enskede Gravvårdar och även sitter i Sveriges Stenindustriförbunds styrelse. En paketlösning med ett erbjudande om den ”underhållsfria gravplatsen” låter i sammanhanget långsiktigt rationellt och funktionellt. Samtidigt skulle det kunna bidra till kyrkans miljöarbete med återbruk. Men mycket återstår alltså att lösa innan man är där, och fortfarande behöver många frågor få svar, inte minst kring juridiska gränsdragningar. josefine pettersson olsson är landskapsingenjör specialiserad på kyrkogårdsförvaltning och trädfrågor. Hon driver Begravningspodden tillsammans med branschkollegan Jessica Magnusson. Podden tar upp en mängd frågor som rör kyrkogårdsförvaltning, från begravningstraditioner till ledarskap. När detgäller återbruk betonar hon att ämnet är komplext, vilket i sin tur gör att arbetet går trögt. – Att rättsläget är så osäkert lamslår mycket. Det handlar alltså om tydlighet, om det till exempel är okej att vända en gravsten i dag efter de nya handläggningsrutiner som gäller i samband med upplåtelse av gravrätten, säger hon. Josefine Pettersson Olsson hänvisar bland annat till ett tio år gammalt mål i kammarrätten där en efterlevande make ville vända på gravstenen till sin frus familjegrav för att kunna gravera in hennes namn och sitt eget, men fick avslag efter att kvinnans syster överklagat.
Sten Projekt: Hertig Johans torg i Skövde
Sten Projekt: Kyrktorget i Skövde
Sten Projekt: Skogsvillan
Sten Projekt: Residenset i Kristianstad
Sten Stenpriset – De nominerade 2023
Sten Designpriset – de nominerade 2023
Sten Juridik: Nya avfallsregler skapar osäkerhet
Sten Krönika: Niklas Gustafsson
Sten Stenskolan kapitel 5: Murkunskap
Sten Nyhet: Locstone – innovation på kantstensfron
ten
Sten Marknaden: Annonser