Nollelva 1
MUSIK – MUSIKKRÖNIKAN – Den svenska musikskatten
inte så svensk Tänk så många klassiker Cornelis Vreeswijk skrivit som har blivit en del av vårt svenska kulturarv. Nja, den svenska låtskatten är inte alltid så svensk som vi tror. N u är det ingen hemlighet bland musikkännare att Cornelis lånade rätt friskt från alla möjliga håll och kanter, men bland ”vanligt fölk” är det kanske inte lika bekant. Många känner säkert inte till att ”Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind” som Cornelis gav ut 1966 är en engelsk folkvisa som Peter, Paul & Mary släppte året innan. Och hans låt ”Brev från kolonien” är en försvenskning av ”Hello mudduh, hello fadduh!” som den amerikanska komikern Allan Sherman i sin tur snott musiken av från den italienske tonsättaren Amilcare Ponchielli. Även ”Deidres samba”, ”Inatt jag drömde” och ”Jag hade en gång en båt” är svenska versioner av utländska originalsånger. Det gör inte låtarna sämre, men det kan vara nyttigt att känna till att många av de låtar som vi betraktar som ursvenska egentligen kommer från andra håll i världen. Det finns hur många exempel som helst. Lill Lindfors hits ”En man i byrån” och ”En sån karl” heter i original ”If you can put that in a bottle” respektive ”Just like a man”. Povel Ramels ”Far jag kan inte få upp min kokosnöt” är stulen från ”I´ve got a lovely bunch of coconuts” och Little Gerhards ”Den sista mohikanen” heter i original ”Da sprach der alte häuptling der indianer”. Cacka Israelssons ”Gamla Svarten”? Snodd! Burkens ”Hey Baberiba”? Snodd! Fred Åkerströms ”Jag ger dig min morgon”? Snodd! Men Siw Malmqvist ”Flickor bak i bilen”, ”Jazzbacillen”, ”Tunna skivor” och ”Mamma är lik sin mamma” är väl ändå svenska? Det är ju så härliga låtar som jag hört min mormor sjunga på. Nix, även de har utländska original. Detsamma gäller Sven-Ingvars ”Leende guldbruna ögon” och ”Sommar och sol”. Och ni trodde väl inte att ”Sakta vi gå genom stan”, ”Trettifyran”, ”Vår bästa tid är nu”, ”Mitt sommarlov”, ”Lyckliga gatan”, ”Till SJ” och ”Sånt är livet” är skrivna i Sverige? Ändå är de viktiga beståndsdelar i det vi brukar omnämna som den svenska musikskatten. Ett roligt exempel hur musiker influeras, stjäl, översätter och tolkar andras låtar var när Owe Thörnqvist anklagade Just D för att deras ”Vart tog den söta lilla flickan vägen” var ett plagiat av hans ”Loppan” (med texten ”vart tog den stygga lilla loppan vägen”), innan det visade sig att Owe Thörnqvist själv snott låten från Lord Fleas ”Naughty little flea”. …och så finns det fortfarande folk som stör sig på att Håkan Hellström lånat några textrader här och var från andra musiker... /Tobias Pettersson Musikredaktör L 34 NOLLELVA Louise Hoffsten – tar en dag i taget Text: Tobias Pettersson Foto: Tom Holmlund Det senaste halvåret har inte varit lätt för landets artister, något som Louise Hoffsten har fått smaka på. Sommarens spelningar blev inställda och den EP som skulle ha släppts under våren har skjutits på framtiden. Men ett smakprov har vi åtminstone fått, den nya singeln ”En vacker värld” som sedan en tid finns ute att lyssna på. inköpingsbördiga Louise Hoffsten är en väletablerad artist som började sin solokarriär 1987 med skivan ”Genom eld och vatten”. Hon har sedan sakta men säkert jobbat sig fram till en position som en av landets mest välrespekterade musikartister, inte minst inom bluesbaserad rock. Totalt har hon gett ut runt 20 skivor genom åren med ”Rhythm & Blonde” från 1993 som det stora genombrottet, som innehöll hitlåtar som ”Hit me with your lovething” och ”Let the best man win”. Sådana meriter spelar dock ingen roll sommaren 2020. Alla artister drabbades lika hårt när coronaviruset slog till under våren. Branschen stendog, spelningar ställdes in, skivsläpp flyttades fram och som artist ställdes man inför en ny verklighet där inget plötsligt var som förr. – Sommaren är egentligen högsäsong för musiker. Hade inte coronan kommit hade jag åkt runt i hela Sverige och spelat, det brukar jag alltid göra på somrarna, berättar Louise när jag får en pratstund med henne på en tv-inspelning i Söderköping. Där passade hon även på att framföra sin nya singel som släpptes under våren och handlar om de omvälvande tider vi lever i med bland annat flyktingkris, Brexit, Trump och klimatkris. – ”En vacker värld”, heter den. Det är en gammal låt som jag skrivit ihop med Peter Le Marc och Peter Kvint. Den tar upp allt det där, men idag är det ju framförallt corona och att hålla avstånd det handlar om. Det är en märklig tid, kan man väl sammanfatta det, men man får inte glömma bort att det finns vackra saker här också, säger Louise och fortsätter: – Det var meningen att jag skulle ha släppt en hel EP på svenska, och det här är en av låtarna på den EP:n. Den skulle ha kommit i början av sommaren. Nu släpper jag en singel så får vi se hur det blir med de övriga låtarna. TA UPP GITARREN OCH SPELA Det rörde sig om fem låtar, med några år på nacken. Hon har växlat språk under karriären och denna gång handlade det om texter på svenska. – Jag ville göra någonting annat, och jag ville göra låtar som man kunde spela på ett enkelt sätt. Lite americanainspirerat. Inte för stor produktion, man ska bara kunna ta upp gitarren och spela. Hennes senaste släpp innan ”En vacker värld” har varit några singlar på engelska samt albumet ”Röster ur mörkret”, som bestod av gamla skillingtryck som hon hade tolkat och gjort ny musik till. Nu har hon som sagt en ny singel ute men hur det blir med kommande skivlanseringar är svårt att säga. Musikindustrin har sedan flera år förändrats radikalt och i och med coronakrisen har situationen blivit än mer oförutsebar. – Jag är uppvuxen med en pappa som hade skivaffär och fick börja med att tänka hela skivor. Men folk köper inte en hel skiva längre, man köper singlar om man ens köper musik och man lyssnar på Spotify. – Det är lönlöst att göra planer, för man vet ingenting om hur det kommer att bli. Och jag känner att jag inte orkar så mycket mer, om jag ska vara ärlig. Jag tar en dag i taget så får vi se vad det blir i framtiden.