Sten Omslag: Karolina Keyzer
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet
Sten Kort & gott: Noterat om svensk sten
Sten Stenbrottet: Ekeberg
Sten Stendoktorn: Malin Myrin leder restaureringen
av Stockholms slott
Sten Stenpriset: Villa W, Borås Textile Fashion Ce
nter och krematoriet i Kalmar gör upp i finalen
Sten Projekt: Palanga Spa Design Hotel
Sten LCA-rapport: Svensk natursten en vinnare i lä
ngden
Sten Porträttet: Karolina Keyzer, stadsarkitekt i
Stockholm
Porträttet karolina keyzer det cyklas, spelas ban
golf, picknicks överallt, kolonilotter, bostäder, en båthamn mitt i alltihop. Tvärs över vattnet växer Liljeholmskajen, med den nya svarta, höghuset, ritat av Wingårdh arkitektkontor, där Karolina arbetade i 13 år innan hon fick erbjudandet om att bli stadsarkitekt. Ja, tack. K arolina Keyzer föddes i swinging London 1966, bodde där ett år innan familjen flyttade vidare till Düssel dorf, Amsterdam, Saltsjö Duvnäs, Sollentuna och Stockholm. Som sexåring pendlade hon med tåg från Sollentuna in till stan och Franska skolan. Karolina kallar sig ”blandad stockholmare, som många andra” och har bott i de flesta stadsdelarna, stod i bostadskö, fick rivningskontrakt, flyttade igen. Tidigt sökte hon sig mot arkitekturen, där det fanns möjlighet att kombinera hennes samhällsintresse med konst och skönhetsfrågor. Som 22-åring började hon arbeta hos arkitekten Ove Hidemark, en av de svenska profilerna inom renovering av kyrkor, slott och teatrar, bland annat Skokloster, Stockholms slott och Drottningholmsteatern. Han är också pionjär inom byggnadsvården. År 1992 startade Karolina arkitekturstudier på KTH.Hon anställdes fem år senare på Wingårdh, och fick bland annat arbeta med det speglande 33-våningar höga Victoria Tower i Kista och nu senast fotbollshotellet vid Friends Arena, som hon fick Solna stadsmiljöpris för 2013. För fyra år sedan fick hon platsen som Stockholms stadsarkitekt, den första kvinnan på posten. Hon har föregångare under mer än 300 år. Den första stadsarkitekten var Nicodemus Tessin d.ä. som från sin nya position kunde kontrollera och signera allt som ritades för staden. Stadsarkitekten idag har en ganska fri roll. Hennes uppdrag är att värna om att det som byggs i Stockholm idag är av tillräckligt arkitektonisk kvalitet. Hon är inte chef för en egen avdelning, utan arbetar i stadsbyggnadsdirektörens stab. – Arkitektur är ett ämne för alla, och det verktyg som alla verkligen kan diskutera. Folk kallar sig ofta för ”lekmän” när det gäller arkitektur, trots att de är experter på att leva och bo, det är synd, här kan alla bidra. Uppdraget är att få ihop frågorna kring trafik, byggnader och regler. Stockholm måste möta inflyttningen genom att bygga mycket, men besluten måste vara smarta och genomtänkta. – Bra akitektur löser problem. Men hur löser vi problem för så många som möjligt och för det allmännas bästa? Det är i den framåtandan hon verkar, styrd av en demokratisk grundsyn som är ytterst viktig i kvalitetstänkandet. Karolina Keyzer är optimist och tycker om att arbeta mitt i den komplexa, men spännande hetluft där stadens framtid skapas. – I dag planerar vi utifrån människans perspektiv, det låter självklart, men är stor skillnad om man jämför med att utgå från en given form. Vilken arkitektur som efterfrågas idag hänger ihop med platsens förutsättningar och vad som behövs i det gemensamma stadsrummet. Ambitionsnivån i byggandet har tidigare lagts i en lagom bekväm nivå med arkitektur som alla känner igen och som är lättsåld: ”köplådor”, de ljusa ”sjöstadshusen” med balkonger, en estetik som är väl inarbetad, men uttjatad. Finns det inget bättre? – Vi har kopierat Norr Mälarstrand i evigheter nu. Det leder 26 ingenvart. Man kan tänka tvärtom: Vad är det för plats vi ska bygga på? Vad ska vi ha för bostäder, hur ska de fungera? Det behöver inte se ut som på 1920-talet överallt. Olika platser kräver olika arkitektur. Vi behöver inte läsa arkitekturmagasin för att hitta den hippaste arkitekturen och tro att det är kvalitet. Stockholm har nu en möjlighet att göra något som är specifikt för Stockholm. Vad behöver vi? Kan vi bara hitta svar på den frågan skulle det vara den absolut bästa arkitekturen just nu. Det är kanske inte främst höga hus och märkesbyggnader, utan i stället bra vardagsarkitektur som skolor byggda på rätt ställen och tänkta tidigt i planeringen. – Varför ska det vara så märkvärdigt uppdelat överallt? frågar sig Karolina och ger exempel på tänkande som ger en mer levande stad. I Köpenhamn lever SEB:s huvudkontor i symbios med skejtboardåkare. – Man valde att inte bygga staket, utan tvärtom bjuda in skejtare och nu är det ett skejtboard-Mecca där. Jag frågade ändå dumt SEB-ledningen om åkarna var ett problem, men man bara stirrade på mig: ”Varför skulle det vara det? Ju fler som är på platsen, desto säkrare är den för alla.” Sådant är inspirerande, det är kvalitet, säger hon och pratar gärna om flerfunktionell arkitektur, som dagis som används till annat på kvällarna, skolbibliotek som också är vanliga bibliotek, så att olika människor kan mötas möts naturligt. N umera är alla, från byggare till politiker, intresserade av att delta i hållbarhet och kvalitetstänkandet. Man har inte råd att halka efter. Ett byggföretag som ligger långt framme i innovationer är en bättre byggare och varumärke än de andra. – När jag började för fyra år sedan fanns ofta attityden att ”kvalitetssnack blir dyrt”. I dag är hållbarhet en förutsättning, inte en trend. Hållbara material ingår i nästan alla företags kvalitetsprinciper och där kommer också tidlösa material tillbaka: sten och trä. Sten är ett evigt stadsmaterial. I Stockholm finns natursten till exempel i alla kajer. – Där finns inga alternativ, säger Karolina och nämner den lyckade ombygganden av den 300 meter långa Strömkajen nedanför Grand Hotell. Den breddade kajen fick ny stensättning och kajkanter av förmonterade granitelement. Viktigt var också ett nytt tänkande kring hur kajen skulle användas. Nu fungerar den som både angöring för skepp och ett nytt urbant vardagsrum där trappor är bänkar och hus blir utsiktspunkter. Det är en mer svängig attityd som, trots klimatet, har blåst liv i andra uteplatser. Liljeholmens köldhål med parkerade bilar och nattbussar har blivit ett livfullt torg, Liljeholmskajen likaså. Brunkebergs torg i city ligger redo att vakna ur sin Törnrosasömn under Riksbankens svarta diabasfasad. Slussen är just nu en både dödsdömd, infekterad och förhoppningsfylld plats som så småningom kommer att hitta rätt. – Man kan absolut koppla natursten till varaktighet. Den är ett utmärkt bra material att bygga ut offentliga miljöer med, säger Karolina. Sten är inte heller förbehållet ”stenstaden”, utan kan användas i förnyelsen av offentliga platser i nya urbana sammanhang. De ofta missgynnade miljonprogramområdena skapades utifrån produktionsvänlighet. Att byggkranarna styrde husens
Sten Projekt: Swedbanks huvudkontor
Sten Projekt: Konstakademiens utsmyckningar räddas
Sten Projekt: Fisktorget i Karlskrona
Sten Projekt: Utsmyckning av Norra Länken
Sten Krönikan: Pål Svensson, skulptör
Sten Småsten: Nytt och noterat från stenbranschen
Sten Småsten: Nytt och noterat från stenbranschen
Sten Fråga Kurt & Kai: Expertsvar om fasadsocklar,
gravstenar och bänkskivor
Sten Marknaden
Sten Sveriges Stenindustriförbunds medlemmar A–Ö