Utmärkt Örebro 1
gentemot underleverantörerna handlar om att minim
era mängden tillsatser i produkterna, menar de två. OM MAN ÖKAR ODLING OCH KONSUMTION AV BALJVÄXTER, I SYNNERHET GRÅÄRTOR, SÅ FÖRBÄTTRAR MAN PLANETEN SÅVÄL SOM MÄNNISKORS HÄLSA Sen var det det här med Gråärtan och dess comeback i regionens skolor. Det lät suspekt när jag fick pressmeddelandet men sedan dess har jag hunnit läsa på lite grann och nu där vi satt i mötesrummet kom Jan-Åke in med en påse gråärtor som i verkligheten såg mer bruna ut, lite som kaffebönor, som han lade upp snyggt på bordet framför oss så att fotograf Karlsson kunde få fri sikt och avlossa några fotoskott. Gråärtan är en baljväxt och har flera miljö- och hälsomässiga fördelar och spås att bli framtidens föda enligt DelMat och de andra aktörerna bakom lanseringen. Det berättas att gråärtan är en av våra äldsta kulturväxter. Den har hög anpassningsförmåga i förändrat klimat och är motståndskraftig mot sjukdomar. Fram till 1800-talets slut användes gråärtan som mjöl till brödbak eller kokt serverad till lök, fläsk och sill. Under 1900-talet fick gråärtan framförallt konkurrens av spannmål, eftersom man gjorde bröd på gråärtor tidigare, var det godare att använda spannmål, huvudsakligen vete, för detta ändamål istället. Anledningen till att man nu lanserar gråärtan igen är alltså miljö- och hälsomässiga. ”Baljväxter är klimatsmarta grödor som fixerar kvävgas från atmosfären vilket minskar behovet av gödsel och reducerar utsläppen av växthusgaser från jordbruket samt ökar kolinlagringen i marken”. Läser jag i en text om baljväxter. De ska även vara viktiga för människors hälsa och skydda mot en rad olika sjukdomar. De är även ett komplement till kött som en alternativ proteinkälla. Här menar man att om man ökar odling och konsumtion av baljväxter, i synnerhet gråärtor, så förbättrar man planeten såväl som människors hälsa. Jag vet, det låter som en lång partisk säljtext men faktum är att på Örebro universitet har doktoranden Magnus Westling forskat på 29