Utmärkt Örebro 1
konsertscen text Torbjörn Karlgren bild Örebrokom
paniet En miljardbransch Där det är fritt fram att hugga för sig. Låter det vilt? Det är det inte. Tvärtom. Det handlar om möten, konferenser och kongresser – och om varför alltfler hamnar i staden där man stiftade fred efter ett krig där det inte avlossats ett enda skott… N är riksdagen samlades år 1810, med början 30 juli, var det en urtima riksdag, sammankallad för att välja en ny tronföljare. Det blev en Bernadotte sedan 29-årige löjtnanten Carl Otto Mörner på eget initiativ åkt till Paris, övertalat fältmarskalk Bernadotte och sett till att få Napoleons godkännande. Man möttes i Nikolaikyrkan med menigheten samlad utanför. Örebroarna fick se svensk historia skapas från den plats där vi drygt 200 år senare fick se en annan typ av historia skapas med Musikhjälpen på Stortorget. Men varför Örebro? Ingen kunde ju förneka att Örebro låg centralt till. Dessutom var logistiken god. Kungaparet bodde på Örebro slott, adeln i gamla kronobränneriet, prästerskapet i Bromsiska huset vid Stortorget, borgerskapet i det gamla rådhuset och bondeståndet i gamla skolan och i fastigheten Manilla, som senare skulle bli hamnkontor. Kronobränneriet – adelns inkvartering – låg för övrigt där Henry Allards park ligger idag. Så även här knyter vi ihop historiens gång, från riksdagen 1810 till örebroaren Allard som för halvseklet sedan blev talman i Sveriges första enkammarriksdag. Det fanns ett skäl till för Örebro. Stadgarna för ett tronföljarval sade att inga utländska sändebud fick finnas inom tio mils radie från valplatsen. Många har förbannat avståndet till Stockholm från Örebro. Men 1810 gav den oss en plats i historien. 58 Den skriver vi fortfarande. Örebro som mötesplats har blivit alltmer frekvent även om vi nu för tiden inte väljer nya svenska kungar eller förhandlar om fred som vi gjorde 1812 på Storgatan 7 där Sverige och Storbritannien likväl som Storbritannien och Ryssland slöt fred. Möjligen hade Brexit-förhandlingarna kunnat förläggas till Örebro eftersom den svensk-brittiska fredagen slöts i Örebro utan att vare sig ett enda skott avlossats under det krig länderna formellt fört under två år eller en enda kvadratdecimeter land avträddes i ena eller andra riktningen i förhandlingarna på Storgatan. Dock – kallas man till Örebro så kommer man. I stort antal. Det hävdar Pernilla Körberg Törnqvist och hon borde veta. Med åtta års arbete bakom sig