STT 1
4 STT NYHETER Tranemo näst bästa skolkommun i Sju
härad Tranemo kommun ligger på plats 21 av Sveriges 290 kommuner i 2019 års ”Bästa skolkommun” som årligen görs av Lärarförbundet. TRANEMO – Vi har klättrat varje år de senaste fem åren så det här är jättekul och ett tydligt signalvärde, säger Thomas Åhman, chef för lärandesektionen i Tranemo kommun. När det gäller Västra Götaland så placerar sig Tranemo på en tredjeplats av länets 49 kommuner. Endast Bengtsfors och Bollebygd placerar sig bättre. Och ett rejält skutt framåt från förra året när Tranemo placerade sig på plats 50. Vad har ni gjort för att placera er så bra? – Vi har drivit ett bra kvalitetsarbete, har ett bra samarbete med lärarfacken och vi har goda resurser till skolan ihop med hög lärartäthet, säger Thomas Åhman. Tranemo kommun har de senaste åren haft ett samarbete med Skolverket, Bästa skolan, och prioriterat att få upp meritvärdet för årskurs nio. – Det tillsammans med att vi hittat nya strategier för att möta alla elever tror jag också påverkar rankningen. Lärarförbundets ordförande för lokalavdelningen i Tranemo, Kathleen Wireklev, välkomnar också de fina siffrorna. – Jag tror att det beror på att vi har ett bra samarbete med kommunen och vi jobbar verkligen för att få ner sjuktalen samt ha behöriga lärare, säger hon. Nivån på sjukfrånvaron och andel barn i förskolan tillhör Tranemos styrkor enligt rankningen. – Men vi har också en bra lärartäthet och höga lärarlöner i Tranemo. När det gäller lönerna så har de ökat de senaste åren och där ligger vi på en 84:e plats i rankningen, säger Kathleen Wireklev. Andelen godkända elever som går ut nian drar däremot ner kommunens rankning (läs mer om ämnet i artikel på sidan tio). Där hamnar Tranemo på plats 159 av 290. – Det finns saker att göra där. Vi har potential i kommunen men behöver verkligen se över det här, säger Kathleen Wireklev. Kommer ni fortsätta att gå framåt i rankningen kommande år? – Alla kommuner satsar såklart på att hamna på plats ett och vara bäst, vi också. Vi har bra lärare och samverkan men vi strävar mot att bli ändå bättre, säger Kathleen Wireklev. Varje år presenterar Lärarförbundet Sveriges bästa skolkommun. Utifrån tio olika kriterier tittar de på hur landets 290 kommuner har valt att satsa på skolan. Detta görs för att sätta på kommunernas fokus viktiga roll som huvudmän för skolan. Det är inte enskilda skolor eller lärare som rankas. Istället tittar förbundet på hur kommunerna satsar på skolan utifrån kriterierna. Vi har klättrat varje år de senaste fem åren. Thomas Åhman, chef för lärandesektionen i Tranemo kommun Onsdag 23 oktober 2019 Ylva Hideng Tranemo kommun går framåt när det gäller placeringen i ”Bästa skolkommun”. Tranängskolan är en av de skolor i kommunen som är med i mätningen. ylva@stthuset.com FOTO/ARKIV: YLVA HIDENG Svenljunga på plats 259 i skolkommunrankingen Kriterier som ingår i rankningen 1. Resurser till undervisningen. 2. Utbildade lärare. 3. Lärartäthet. 4. Friska lärare. 5. Löner. 6. Kommunen som huvudman. 7. Andel barn i förskola 8. Betygsresultat i årskurs 9. 9. Andel godkända elever i alla ämnen, årskurs 9. 10. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år. Svenljunga kommun ligger på 259:e plats bland landets 290 kommuner i Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun” 2019. SVENLJUNGA När Lärarförbundet för 18:e året i rad presenterar sin rankning Sveriges Bästa skolkommun, hamnar Svenljunga på den plats 259 av 290. I och för sig en liten förbättring mot förra året, då man låg på plats 264, men ändå långt ner på listan. Det ska tilläggas att man detta år ändrat kriterierna i undersökningen, så resultatet är inte helt igenom jämförbart. I Västra Götalands län är Svenljunga rankad som nummer 45 av 49 kommuner. – Vi har ju legat lågt tidiInte jämförbart med tidigare år Det är för 18:e året i rad som Lärarförbundet presenterar sin rankning Sveriges Bästa skolkommun. I år sker det på ett helt nytt sätt med en indexbaserad rankning, vilket gör att rankningen inte längre är jämförbar med tidigare års rankningar. gare också, så det var inte förvånande. Det är inget man kan vända så snabbt. Men det är klart att det inte är roligt att vi ligger så långt ner på listan, säger Patrik Harrysson (S), ordförande i barn och utbildningsnämnden i Svenljunga. Lärarförbundet bedömer kommunerna utefter tio olika kriterier (se faktaruta). Orsaken till det låga betyget för Svenljunga är främst hög sjukfrånvaro bland lärarna, samt svaga betygsresultat i årskurs nio, där man i båda fallen hamnar på plats 274. Svenljungas styrkor finns i punkterna lärartäthet, där man ligger på plats 119, samt andelen elever som fullföljer gymnasiet. Där placerar sig kommunen, trots de ovan omnämnda svaga betygen för niondeklassarna, ändå på en 19:e plats i landet. Att eleverna har låga betyg i nian är inget man enbart kan lasta högstadiet för, säger Patrik Harrysson. – Det handlar inte om att eleverna kommer till högstadiet och får dåliga resultat där. Ju tidigare man kan sätta in en insats, desto bättre är det, men vi varit dåliga på att fånga upp de barn som behöver hjälp i tid. Orsaken till den höga sjukfrånvaron tror Patrik Harrysson delvis är osäkerheten kring skolsituationen i kommunen. – Det har under en lång tid funnits en osäkerhet kring skolors vara eller inte vara, och det skapar en oro. Patrik Harrysson vill poängtera att det låga resultatet till trots finns mycket positivt på Svenljungas skolor. – Vi har väldigt många Ju tidigare man kan sätta in en insats, desto bättre är det. Patrik Harrysson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Svenljungan Låga betyg för niondeklassarna är en av punkterna som drar ner betyget för Svenljunga som skolkommun. FOTO: ARKIV/KATARINA JOHANSSON duktiga elever och lärare. Vi har haft elever, som gått långt i olika tävlingar, och vi har också två lärare på Moga som nominerats till priset Guldäpplet. Vi har också ökat andelen elever som är behöriga till en yrkesförberedande gymnasieutbildning sedan förra året. Vad ska ni göra för att förbättra placeringen? – Hela vår verksamhet skulle må bra av lugn och ro, och en långsiktighet, att vi sätter en skolplan som kan vara i 15–20 år. Nu har man kommit ett steg närmare en ny skolplan. Den utredning som gjorts gällande möjligheten att bygga en ny skola i Högvad för eleverna från Mjöbäck, Överlida och Holsljunga, presenterades i förra veckan. – Utredningen kommer att tas med när vi tar fram en långsiktig skolplan, och vi hoppas komma till ett beslut under första halvåret 2020. Att man snarast kommer till beslut är viktigt, säger Patrik Harrysson. – Som det ser ut nu kommer vi inte att kunna hålla kvaliteten och kompetensförsörjningen i våra skolor. År 2030 beräknas det att det fattas 80 000 lärare i Sverige – och då ska vi i Svenljunga vara med och konkurrera om de lärare som finns. För att locka hit dem måste vi erbjuda goda förutsättningar, och där tror jag att arbetsmiljön kommer att vara en konkurrensfaktor. Katarina Johansson katarina@stthuset.com