STT 1
2 Jord, skog & miljö - bilaga som medföljer STT V
ecka 48 onsdag 25 november 2015 KRÖNIKAN Kotätaste området i Västra Götaland O m en kör längs R27 från Tranemo till Borås genom den magra granskogen och över mossen känns det nästan som Norrland. Svänger en höger i krysset öppnar sig nästan direkt en idyllisk Astrid Lindgren-värld, med vackra hus och gårdar, äldre lövträd och öppna marker. Vi befinner oss i Månstad. Ett område som skiljer sig från stora delar av Tranemo kommun, om jag beskriver det mitt subjektiva öga ser. När vi ska göra STT:s bilaga ”Jord, skog & miljö”, och tittar igenom idéer och tips, då ser vi att många idéer handlar om just Månstad. Vi skulle nog kunna göra en hel bilaga om bara Månstad! Inget konkurrerande näringsliv Hur kommer detta sig undrar jag när jag hör Månstad beskrivas som det ”kotätaste området i Sjuhärad”, om inte i hela Västra Götaland. Allt känns plötsligt logiskt. I Ambjörnarp och Sjötofta finns knappt en klöv kvar. I Månstad har visserligen mjölkbönderna minskat på 15 år från 15 till kanske fem. Men antalet kor är fortfarande konstant, om inte fler. Hur kom det sig att Månstad blev Sjuhärads ”mjölkbod”? Kanske för att här inte fanns konkurrens om arbetskraften med någon industri? Sågverket som fanns är nerlagt. Kanske är det för att Sämsjön och Månstadsån reglerades för hundra år sedan, vilket gav ytterligare 1 000 hektar bördig åkermark? De lantbrukare som är aktiva här är i ungefär samma ålder och har ett samarbete sinsemellan vilket underlättar att driva lantbruk. Markerna brukas Men att betesmarkerna ser annorlunda ut här, i ”Astrid Lindgren-land”, jämfört med övriga Tranemo kommun, beror på att de brukas. Om djuren försvinner blir lövslyet fyra-fem meter högt på tio år, och finns något annat alternativ till att hålla betesmarkerna öppna än djur? Hur kommer det att se ut i Månstad om 25-30 år? Tar nästa generation lantbrukare över? STT pratade med forskaren Magnus Ljung, och lät honom spana om lantbrukarnas framtid (sidan 18). Trevlig läsning med STT:s bilaga Jord, skog och miljö. Ann Sofie Wahlberg, journalist och redaktör för STT:s bilaga Jord, skog & miljö. Lars-Göran Jacobsson och hans fru Gudrun installerade jordvärme för tre år sedan. Nu tar man sitt energibehov ett steg längre och installerar solceller på ladugårdstaket. Mjölkbön derna minskar men antalet kor är konstant om inte fler. Lars-Göran Jacobsson installerar 40 solpaneler på sitt ladugårdstak med perfekt lutning och läge mot söder. Bengt Ohlsson på Redvägs El som tar tre dagar på sig för installationen, får här hjälp av Niklas Henriksson, Gullered, att få upp en panel på liften. FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG Ladugårdstaket blev en perfekt plats för solenergi MÅNSTAD Det är tisdag, en av de där mörka senhöstdagarna som man tror det aldrig ska bli ljust. Sol är det man minst tänker på just nu. Då sätter Bengt Olsson från Redvägs El upp solceller på gården Lugnet i Månstad. – Det behövs el för att driva jordvärmen, nu kan vi tillverka den själva, säger Lars-Göran. Han fick inspirationen vid ett informationsmöte på Rådgivarna i Rådde i januari. – Det här är ett intressant projekt, som komplement till jordvärmen, säger hans fru Gudrun. För jordvärmen la de ner 450 meter slang på 90 centimeters djup ute på gärdet. Anledningen var att LarsGöran tyckte det blev för tungt att hugga och elda med ved som de gjort tidigare. – Nu med solcellerna rår vi även över vår el själva och det stör ingen. En andel i vindkraftverk är svårare, vindkraft är något som kan splittra en hel by. Det är en stor investering han gör Lars-Göran, 150 000 kronor kostar det. Men anläggningen kommer att betala sig på tio-femton års sikt. Livslängden är cirka 25 år. För att få ut energi från solstrålningen kan man använda solfångare som ger varmvatten, eller solceller som ger el. Numera är solceller det som är vanligast, det man får ut mest av och det som är lättast att få avsättning för vid överproduktion. Gården gör av med el på 15 000 kilowattimmar per år. Anläggningen som nu växer fram på ladugårdstaket kommer att ge 10 000 kilowatttimmar per år, 260 watt per panel. – Det man inte förbrukar går ut på elnätet, här äger Vattenfall nätet, men man kan sälja till vilken elleverantör man vill, säger Bengt Olsson, som på två år satt upp ett 20tal anläggningar, från sex till 80 paneler stora. Lars-Görans ladugårdstak har en lutning på 30-45 grader och ligger i söderläge. Men även om man inte har så bra förutsättningar så fungerar solenergi. – Själv har jag min anläggning i sydvästläge och den ger 8 300 kilovattimmar per år, säger Bengt Olsson. Det enda som inte fungerar är norrläge. Taket på ladugården är relativt nylagt, några förberedelser behöver man inte tänka på innan. Varje solpanel väger 20 kilo styck så det är inte någon större tyngd det handlar om. Man kan få bidrag på 20 procent från Energimyndigheten för att sätta upp solceller, men det är lång väntetid för besked. De som sökte för något år sedan börjar få besked nu, säger Bengt Olsson. – Men solcellerna höjer värdet på gården, säger LarsGöran. Elen är billig nu men när priset höjs blir detta än mer ekonomiskt. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com BILAGA Jord, skog & miljö med gratistidningen STT TEMABILAGA som följer med STT vecka 48 år 2015 Ansvarig utgivare Matz Hammarström | Redaktör Ann Sofie Wahlberg | Medarbetare Amanda Ekström, Katarina Johansson, Ann-Louise Kjellner, Per-Ove Ståhlbrand| Grafisk Form Regina Isacson | Annonsinförsäljning Marina Bengtsson, Mattias Bång Tryck Borås Tidnings Tryckeri AB, miljöcertifierat tryckeri enligt ISO 14001 | Distribution Posten | Utebliven tidning Ring Posten Gratistidningen STT utkommer onsdagar och distribueras av Posten AB till alla hushåll och kontor i spridningsområdet. Denna bilaga är tryckt i 15 650 ex. 0325-40 000 | annons@stthuset.com redaktion@stthuset.com | www.stthuset.com Morättens Tusen Järn i Elden Hushållsnära tjänster, städ, fönsterputs, 073-023 97 58 • bam5086@gmail.com ODSTRÖMS BYGG Allt inom byggnation! Emil Odström Sexdrega • 073-942 21 94 odstromsbygg@telia.com Kalv • Tel. 0325-511 55 Grävmaskinsarbeten Bergsprängning • Bergborrning