STT 1
STT Vecka 48 onsdag 25 november 2015 9 Katitzi bj
uder på en magisk kväll Viktig föreställning om fördomar, förföljelse och utanförskap TEATER Borås stadsteater har en tradition att göra familjeföreställningar vid juletid. Årets Katitzi är både en färgsprakande saga och en musikalisk upplevelse, men framför viktigt för berättelsen om hur Sverige behandlat romer genom åren. Katarina Taikon (1932-1995), författare och debattör, är högaktuell idag. Hennes liv skildras på film och i böcker, och hennes 13 barn- och ungdomsböcker om Katitzi ges ut i nyutgåva. Nu ges ”Katitzi” också på Borås stadsteater i en dramatisering av Johan Huldt. Katarina Taikon är världsunik enligt journalisten Lawen Mohtadi som fördjupat sig i hennes liv och verk. Det finns inget annat land som har en så omfattande serie böcker där barn kan lära sig om den romska historien. Och Katarina Taikon skrev medvetet för barn, för hon trodde att det var barnen som i framtiden skulle kunna förändra synen på romer. Föreställningen Katitzi i regi av Ragna Wei, konstnärlig ledare på Borås stadsteater, handlar om Katarina Taikons uppväxt i 1930- och 40-talets Sverige. Katarina Taikon var dotter till silversmeden och tivoliägaren Johan Taikon och Agda Karlsson. Hon var yngre syster till silversmeden Rosa Taikon. I föreställningen skildras hur Katitzi som åttaåring får komma hem till sin familj från det barnhem hon vuxit upp på, till det spännande livet på ett kringresande tivoli. Till sin familj och systrar, till ett läger i Tantolunden. Men också till en sträng styvmor som gömmer undan hennes docka och randar storasyster Lenas ben i rött och blått. Till förföljelse från både myndigheter och befolkning, till systrar som tvingas rymma från arrangerade barnäktenskap, och till en stor upplevd orättvisa. ”Varför får inte vi gå i skola?” ”Jag kommer aldrig att komma bort från det här”, säger Katitzi. Huvudrollen görs av Isabel Reboia, som kan kännas igen av barnen i publiken som programledare i Bolibompa. Borås stadsteaters fasta ensemble kompletteras även bland annat av dansaren Maryam Nikandish som Rosa, och skådespelaren Dasha Nikiforova tidigare bland annat Norrbottens teatern, som Lena. Stadsteatern använder scenen på ett spännande sätt med musikerna från Göteborgsbaserade Svarta Safirer mitt i dramat, och publik på båda sidor scen. Koreografin av Ekelöf är visuell och känns mycket självklar. Element i scenografin skapar närvarokänsla, en karusell, en förtenning med brinnande låga, rektorns skrivbord i skolan, kärror att lasta tivolit på under flykten från den hotfulla ortsbefolkningen. Camilla En dramatisk järnridå ger bilden av skrämmande minnen från Tysklands kon VÄSTRA GÖTALAND Tre av fyra invånare i Västra Götaland upplever att det har en bra eller mycket bra hälsa. Men skillnaderna i hälsotillstånd är stora. I förra veckan offentliggjordes folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” 2015. Den visar att många känner sig må bra, men långt ifrån alla gör det . Hälsotillståndet varierar – och de socioekonomiska förhållandena har stor betydelse. Det är Folkhälsomyndigheten som står bakom enkätundersökningen och Västra Götaland medverkar vart fjärde år. Jämfört med såväl 2007 som 2011 har andelen som san. Utbildning och ekonomi är två. Levnadsvanorna en annan. Den senaste undersökningen visar att andelen dagligrökare har minskat till cirka 10 procent bland både män och kvinnor. 2011 var andelen dagligrökare bland män 12 procent och bland kvinnor drygt 13 procent. När det gäller alkoholvanor befinner sig fler män än kvinnor i riskzonen. Drygt 18 procent bland männen och knappt tolv procent bland kvinnorna har enligt undersökningen riskabla alkoholvanor. våra insatser. ELISABETH RAHMBERG Vi behöver prioritera upplever att de mår bra eller mycket bra ökat. Med drygt en procentenhet sedan 2011 0ch med tre procentenheter sedan 2007. Ett negativt trendbrott noteras dock när det gäller den psykiska ohälsan. Den har ökat jämfört med tidigare undersökningar. De som mår bäst är personer med lång utbildning och hög inkomst. Betydligt sämre mår de med kort utbildning och med svag ekonomi. I denna grupp är dålig självskattad hälsa dubbelt så vanlig. Det finns flera faktorer som påverkar hälNågot som ökat är andelen personer med fetma, med en procentenhet sedan 2011, till drygt 14 procent. Trots att allt fler känner sig må allt bättre, så finns det med andra ord fortfarande mycket som kan bli bättre. Inte minst behövs insatser för att få till stånd en större jämlikhet vad hälsan beträffar. Det konstaterar Elisabeth Rahmberg, chef koncernavdelning folkhälsa: – Det är, menar hon, positivt att folkhälsan i många avseenden förbättrats. Resultatet från enkäten stärker dock vår kunskap om att vi behöver prioritera insatser till särskilda grupper och geografiska områden för att nå en ökad jämlikhet i hälsa. PER-OVE STÅHLBRAND perove@stthuset.com centrationsläger, stora rosa sidenstycken däremot festoch bröllopsstämning. Men framför allt lyfter de vita kläder som hela ensemblen bär, elegant och vackert. Figurer som både skaver och stärker för Katitzi och i berättelsen är Eva Claar som Lump-Nicke i en tilltufsad jultomtekostym och Frederik Nilsson i den äldre kvinnan Bibi Volas skepnad, som något av föreställningens ”berättarröst”: ”Om ryggsäcken är tung att bära gör det dig starkare”, säger Bibi Vola till Katitzi. Katitzi är just en sådan härlig familjeföreställning som Borås stadsteater lyckats med flera gånger de senaste åren, med Spöket i Canterville(2012) och Tyra Sventon i London(2010). Samtidigt är den universell och aktuell, både allmänmänskligt och i dagens samhällsdebatt. Hur mycket längre har vi kommit 70 år senare? Så ta med barnen (föreställningen rekommenderas från sju år) och låt en magisk teaterupplevelse bli årets julklapp! ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com ”Hur mycket längre har vi kommit 70 år senare?” Från vänster Katitzi, Isabel Reboia, och de syskon hon får återse, Maryam Nikandish som Rosa, Alexander Öhrstrand som Paul och Dasha Nikiforova som Lena. FOTO: PATRIK JOHÄLL/SUPERSTUDIO KIND Kvaliteten på älgtjurarna i Tranemo och Svenljunga kommuner i Södra Älvsborg är mycket god. Detta är resultatet av en bra förvaltning genom att spara tjurar med fyra till åtta taggar under ett antal år. Utöver de fällda tjurarna på bilden, finns det bra vinterstam av kapitala tjurar.Många jaktlag har som mål att spara ett antal kapitala tjurar också, vilket är bra. Bilden visar ett 20-tal troféer med nio till 16 taggar som fällts under årets jakt. Det syns även en liten trend i ökade kalvvikter, men här finns fortfarande mycket att göra. En viktig faktor är att skapa foder så att balans uppnås med hjortdjursstammarna. Det är framför allt bristen på RASE: rönn, asp, sälg och ek samt tall som vinterfoder, som saknas i vissa områden. Det vore bra om jägarna kunde hjälpa till att informera övriga skogsägare om vikten Troféer med nio till 16 taggar, som fällts under årets jakt. FOTO: PRIVAT av mat till klövdjuren, och att man tänker på hur man röjer. Det rekommenderas även att spara fröställningar av tall samt att så frö med en frökanna. Då skapar man mycket viltfoder. Har man tur kan man få ett uppslag på 30 000-50 000 tallplantor per hektar och inte som idag rekommendera att plantera tall 2 000 till 2 500 plantor per hektar. Då blir det inte mycket över för djuren att äta och där får man skador. Det är en stor utmaning för jägare och markägare att kartlägga detta genom kvalitativa inventeringar. Genom ett målmedvetet samarbete mellan jägare och markägare i älgskötselområdena finns möjligheten att skapa ännu bättre klövviltstammar. Inskickat av LENNART APPELQVIST