STT 1
16 Jord, skog & miljö - bilaga som medföljer STT
Vecka 48 onsdag 25 november 2015 UDDEBO Skogsföretagens tillvaro är tuff, med växlande efterfrågan och extremt väderberoende. Då gäller det att stå väl rustad, menar bröderna Mikael och Johan Jansson, som sedan 2008 driver Bröderna Janssons skogservice AB. När avverkning sker med stampris, mäts stammarna automatiskt av skördaren. Maskinen väljer också slumpvis ut kontrollstammar, som Johan måste mäta manuellt. BRÖDER OCH KOMPANJONER. Johan och Mikael Jansson trivs med att jobba i skogen. FOTO: VIAVINGA Skördaren närmast i bild med skotaren i bakgrunden. Bred service är tryggheten hos Bröderna Jansson M ikael och Johan är uppvuxna i en familj, där den gröna sektorn utgjorde försörjningen. För dem var yrkesvalet aldrig någon tvekan. – Vi har alltid gillat det som brôtar och lever! Båda sökte sig till skogsutbildningen på Naturbruksgymnasiet i Svenljunga. Mikael, som är äldst, startade eget företag redan år 2000. Sex år yngre Johan, blev egen företagare fem år senare. – Men för sju år sedan slog vi oss samman, säger Mikael. Vid starten hade det gemensamma företaget fyra anställda, inklusive bröderna själva. Idag är den siffran sju och även maskinparken har vuxit avsevärt. ANALYS VISAR STORA SKADOR BETESSKADOR Mer än hälften av ungtallarna i Götaland har betesskador från älg och andra hjortdjur. Det visar Skogsstyrelsens analys av 2015 års älgbetesinventeringar. Skadorna mycket allvarliga. På kort sikt behöver viltstammarna anpassas så – Skördaren och skotaren, som vi jobbar med här, är den största gruppen. Sedan har vi en mellan och en liten maskingrupp. Vi har allt för att kunna serva olika behov och den bredden är vår trygghet, säger Mikael. När STT hälsar på, avverkar de på Stommens ägor mellan Revesjö och Karkashult. Ett stort arbete som beräknas ta runt två veckor. Om de kan hålla på tills det är klart, eller måste avbryta, vet de knappast från dag till dag. – Med de här stora maskinerna är vi så otroligt väderkänsliga, förklarar Johan, samtidigt som Mikael lägger till: – Fast den här hösten klagar vi inte på. Den har varit helt fantastisk med sin torka och värme. att skadenivåerna minskar. Samtidigt behövs ett långsiktigt arbete för att motverka att granen tar över landskapet, då detta försämrar fodersituationen för viltet. I stora delar av Götaland planteras gran på mark som är mest lämpad för tall. Detta sker delvis eftersom granen är mindre begärlig som föda för viltet och därHösten är ofta svårast. Om det regnar på våren, tar växtligheten upp vattnet, men på hösten ligger det kvar. Just nu alltså ett drömläge, som ett par dagars regn snabbt kan ändra på. Då gäller det att ha flera arbeten på gång samtidigt och kunna flytta mellan olika platser, allt eftersom förutsättningarna tillåter. – Industrin vill ju ha virke hela tiden, oavsett väder, och vi har också mycket pengar investerade i maskinerna, så det gäller att vara igång. För den som halkar efter, är det svårt att komma in på banan igen. Konkurrensen är tuff. Skogsbranschen är också en bransch i stark utveckling och förändringarna har varit många med undkommer skador. Åtgärden är dock inte bara positiv. – Genom att sätta gran minskas visserligen risken för betesskador, men istället uppstår andra problem. Ett skogslandskap som domineras av gran hyser en mindre mängd foder för det vilda och en lägre biologisk mångfald. Dessutom är dessa skogar betydligt bara under de år som Mikael och Johan varit verksamma. – Förutom att maskinerna utvecklas hela tiden, står nog naturhänsynen för den största förändringen. Ribban har höjts avsevärt och där har den allmänna opinionen haft en stor påverkan. ”Jag vill visa att vi bryr oss om våra djur här på gården.” ELIN JOHANSSON Men området vi står på ser ändå ut att bli ett kalhygge? – Ja, just här finns inga naturvärden att ta vara på. Men till höger, uppe i backen, där har vi sparat ett mer känsliga för skogsskadegörare som rotröta och granbarkborrar, säger Skogsstyrelsens Christer Kalén. FLER EKAR MED GALLRAD SKOG GALLRING Återväxten av ek ökar kraftigt vid gallring i blandskogar som är rika på ek. Det visar en ny helt område. Det är så man gör nu, förklarar Mikael och Johan. – Finns det partier där man kan förstärka, gör man det. Men annars, som här där det är en ren virkesåker, tar vi allt. Och framtiden, vad tror bröderna om den? – Självklart har skogen en framtid, säger Johan, skogen har många möjligheter att utvecklas och hela tiden hittar man nya områden, som till exempel forskningen inom bioplaster och textil. ANN-LOUISE KJELLNER redaktion@stthuset.com forskningsavhandling från Göteborgs universitet. − Genom att gallra, röja i skogen och freda från bete skyddas eken, säger Jenny Leonardsson vid institutionen för biologi och miljövetenskap. I sina forskningsstudier av naturreservat med ekskog har Jenny Leonardsson funnit att ekskogar som gallras föryngras med 600 procent efter naturvårdsgallring jämfört med fri utveckling. Eken har stor betydelse för den biologiska mångfalden och är livsmiljö för ett stort antal organismer. Bara i Sverige beräknas 1 500 arter vara mer eller mindre beroende av eken. Det gäller exempelvis för skalbaggar, vedsvampar, lavar och fåglar, flertalet av dessa är rödlistade.