Kambium 1
DÅ & NU VITRYGGEN BEHÖVER LÖVSKOG Caroline Rothpf
eff er är miljöchef på BillerudKorsnäs Skog. Ett hållbart skogsbruk är en hjärtefråga för henne. V ed är BillerudKorsnäs viktigaste råvara och därför är ett hållbart skogsbruk en grundförutsättning för vår verksamhet. Vi lär oss av historien och utvecklar vårt sätt att bruka skogen hela tiden. Skogens artrikedom – den biologiska mångfalden – är en given prioritering. Ett väldigt konkret exempel på hur vi bidrar till förbättring är vårt samarbete med Naturskyddsföreningen, och projektet ”Vitryggig hackspett”. Tidigare arbetade det svensTrollgubben i stubben, Smedjebackens kommun. FRÅN ONDA VÄSEN TILL HELANDE KRAFT ka skogsbruket aktivt med att minska mängden lövträd, de var helt enkelt inte lika lönsamma som barrträden. De negativa eff ekterna av detta lever vi med än i dag; det fi nns för lite lövträd i det svenska landskapet. Nu har trenden dock äntligen vänt även om det tar tid för skogen att återhämta sig. Det är fortfarande brist på gamla, grova och döende lövträd vilket många arter är beroende av. För att medverka till att snabba på utvecklingen av denna typ av BillerudKorsnäs stödjer Naturskyddsföreningens projekt "Vitryggig hackspett". skogsmiljö bidrar BillerudKorsnäs till Naturskyddsföreningens projekt Vitryggig hackspett. Den vitryggiga hackspetten är akut hotad och i dag fi nns endast ett fåtal fåglar kvar i hela Sverige. Hackspettens hem, lövskogar med mycket död ved, har ersatts med gran- och tallskogar. Sedan fl era år arbetar vi tillsammans med Bergvik Skog för att öka andelen lövskogar i områden som är attraktiva för den vitryggiga hackspetten. I år har vi också stöttat bygget av avelsburar och en uppfödningslänga för avel på Järvzoo. För att rädda artens överlevnad behövs 200 vitryggiga hackspettar. Lövskogen är även av stor betydelse för en mängd andra arter, såsom insekter och fåglar. Genom att gynna en utpekad art, den vitryggiga hackspetten, stödjer vi mångfalden i skogen. . Skogen har alltid varit en viktig plats för människan – som en källa till mat, råvara, brännved och annat vi behöver. Men synen på skogen har ändrats genom tiderna. Förr ansågs skogen också vara en farlig och mörk plats; där bodde vättar, troll, skogsrået och andra övernaturliga väsen. I skogen fanns också rovdjur som ett hot, kanske inte mot människorna men däremot mot korna och getterna som man lät beta i skogen. Det var barnens uppgift att gå vall med djuren, en ensam och ibland farlig syssla. Barnen ansvarade för att se till att inget djur gick bort sig i skogen eller blev taget av rovdjur. "Den vitryggiga hackspetten är akut hotad och i dag fi nns endast ett fåtal fåglar kvar i hela Sverige." I DAG ÄR UPPFATTNINGEN om skogen den motsatta. Att få vistas i skogen likställs med avkoppling och fritid. Forskning visar att ju mer vi vistas i naturen, desto mindre känner vi av stress, irritation och utmattning. Skogen är rik på positiva sinnesupplevelser som ökar känslan av lugn och ro. Den stimulerar välbefi nnande och fysisk avslappning och har visat sig ha antidepressiva och ångestdämpande eff ekter på människan. Motion i sig är positivt, men miljön där motionen äger rum ökar eff ekten ytterligare. En skogspromenad har också visat sig öka koncentrationen och underlätta inlärning. Numera ordinerar många kommuner och landsting ett besök i naturen som friskvård, rehabilitering och stresshantering. . #2 | 2016 KAMBIUM 9 FOTO: JANOS JURKA