Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36 toppklass. Men på grund av den
mänskliga faktorn och på grund av att varje träklubba borrades för hand var det många klubbor som inte godkändes. Från denna tidsepok finns det inte två träklubbor som är iden- tiskt lika. Min bedömning är, att en klubba av tjugo från denna tidsepok är värd sitt pris. Ett sämre exemplar av träklub- bor från denna tid kan inte jämfö- ra sig i kvalitet med dem som till- verkas i dag. Tack vare bättre verktyg, större precision och alla de forskningsrön som gjorts inom golfbranschen de senaste tjugo åren - och de rön inom andra områden, t ex flyg- och rymdin- dustrin - har klubbornas kvalitet blivit jämnare. Kolla ådringen Det finns två sätt att göra ett klubbhuvud på en träklubba - an- tingen använder man sig av per- simmonträ eller laminat. Själv fö- redrar jag en klubba i persimmon. Persimmon är ett träslag med en täthet, styrka och vikt som läm- par sig bra för träklubbor. Persim- monträd växer i södra USA och på olika ställen i Fjärran Östern. Ju långsammare det växer desto hår- dare blir virket. Kentucky-persim- mon t ex är kompaktare än Loui- sianas snabbväxande träd. På ett klubbhuvud går det att se tätheten på årsringarna. De lju- sare partierna är sommarväxten. För att en klubba skall hålla måste träet vara starkt i klubbans hals. Där är risken för sprickbild- ning störst. Kolla därför ådringen. Den skall helst gå på längden. En laminatklubba är också gjord i ett stycke och ett hantverk. Här används lönn av hög kvalitet. Skikt läggs på skikt, limmas i en process med värme så att ämnet, som skall bli klubbhuvudet, är böjt i samma vinkel som huvudets hals. Hållfastheten hos en lamine- rad klubba är högre än hos en per- simmonklubba. Laminatet är nämligen mindre känsligt för kli- matförändringar. För att motverka att persimmon inte ska suga åt sig fukt eller torka finns det olika sätt att impregnera persimmonstyckena så att träpo- rerna stängs. Oil hardened, som det står under mänga persimmon- huvuden, är just ett sådant sätt att skydda persimmonträet. En myt? Det har skapats en myt som sä- ger att »kicken» och spelegenska- perna är bättre hos en persim- mondriver än en som är gjord i laminat. Personligen har jag dock den teorin, att ett persimmonhu- vud kan, eftersom det är gjort i ett stycke, föra vidare vibrationer från bollträffen upp till spelarens hän- der. En laminerad klubba ger inte samma känsla. Experiment som gjorts med några av världens toppspelare motsäger mina teorier. Dessa fick slå med olika klubbor, de kunde inte se vilket material klubbhuvu- det var gjort i och skulle enbart genom handkänslan försöka av- göra vilken som var vem. För mina teorier blev försöket nedslå- ende. De kunde inte känna vilken klubba som var av persimmon el- ler av laminat. Att de flesta »Classics» är i per- simmonträ har nog mer att göra med estetiska orsaker. De allra flesta tycker att en persimmon- klubba är vackrare än en lamine- rad. På sextio- och sjuttiotalen blev tävlingssäsongen mycket intensi- vare. Spelarna på USA-touren blev allt oftare hänvisade att resa med flyg. Pärmed kunde man inte heller släpa med sig lika mycket testklubbor, som man gjort tidi- gare. Förutom sitt set handlade det om en extra wedge, driver, putter och kanske någon special- klubba som man kunde kuska runt med. Tiden blev knappare, behovet att producera blev större och kva- litetskontrollen avtog. Förr i tiden var även höghandi- capparen och nybörjaren hänvi- sad att spela med elitbetonade klubbor. På sextio- och framför allt på sjuttiotalet började markna- den mer inriktas mot denna kate- gori. Nybörjaren fick avgjort myc- ket lättare att hitta rätt utrustning. Men även erfarenheter och klubbtyper från den »klassiska» eran kom til! användning i det sor- timent som i första hand kom att riktas mot höghandicapparen. I några artiklar i Svensk Golf de senaste åren har jag t ex försökt betona vikten av att järnklubban skall ha en sula som inte skär utan bär. Den skall vara lite välvd och rundad. Fabrikanter börjar leva upp till det kravet. Är det då nytänkande? Icke. 1938 fanns redan Mac Gre- gor Turflo Iron Head på markna- den. En klassisk järnklubba som fick många efterföljare och vars principer åter tagits till heders. Syftet var som man sade »att eli- minera den skarpa kanten som ger så många toppar och duffar på grund av hackliknande slag för att i stället kunna glida igenom slagögonblicket på ett smidigt sätt oavsett underlag eller väder». Slutet på den epok under vilken många klassiska klubbor tillver- kades kom i mitten av sextiotalet. Detta orsakades av fyra stora för- ändringar i golfbranschen: 1) Tävlingsintensiteten på touren ökade markant, 2) proffsen bör- jade jäkta runt med flyg och tillfäl- le till experimenterande minska- de, 3) massproduktionen ökade för att tillgodose alla nya golfentu- siaster, 4) sist men inte minst, Toney Penna pensionerade sig från sin anställning hos Mac Gre- gor. Toney Penna var pappa till de flesta träklubbor som vi idag kal- lar klassiker. Mac Gregors Tommy Armour-klubbor med beteckning- ar som 693, 945, 653, M09; Ho- gans, Nelsons, Demarets, alla var dom skapelser av Toney Penna. Jämför med de första klubbor Penna själv lät göra i sin egen fab- rik i slutet av sextio- och i början av sjuttiotalet. Superklubbor. Ingen skillnad Under många år var Mac Gre- gors Tommy Armour 693 den mest åtråvärda klubban bland klassikerna. Man fick ge flera tu- sen kronor för ett fint exemplar av denna klubba. 1978 avslöjade Jack Nicklaus, att han spelade med en gammal Mac Gregor Armour 945. Plötsligt sköt priset på den modellen rakt i höjden. Vad var då skillnaden? Svar: I princip ingen. 693:orna övergick 1953 till att kallas 945. Slagytan ändrades från röd fiber till s k Eye- O-Matic, dvs röd-vit-röd skiktad slagyta av samma material som ti- digare men med de vita inläggen för att göra det lättare för ögat att focusera var man skulle träffa bol- len. Marknaden på klassiska klubbor i USA är idag lika livlig som antik- marknaden i Sverige. Här i Sveri- ge är den bara gryende, men intresset för klassiska klubbor har ökat markant de två senaste åren. Vad kan man då säga om priser- na? Ja, eftersom verksamheten inte är så starkt utvecklad i Sveri- ge går det inte att sätta några ge- nerella priser. Varje klubba måste granskas och få sitt pris. I USA har man dock kommit så långt att det finns cirkapriser både på enskilda klubbor och set. Här ovanför visar vi ett kapitel ur Ka- talogen »Vintage Golf» som berät- tar vilket värde olika klassiker står i. En fin gammal klassisk träklub- ba är mörkare i träet än en nyska- pelse. Man skall hålla i minnet, att bara några få procent av de gamla klubborna är värdefulla och det finns många lycksökare som vill tjäna snabba pengar på s k klassi- ker. I denna artikel har jag i det när- maste uteslutande behandlat trä- klubbor. Orsaken är att det inte alls finns lika många klassiska järnklubbor. Dagens tillverknings- metoder är nämligen helt över- lägsna dem som fanns förr vad beträffar järnklubbor. Generellt sett är kvaliteten på dagens järn- klubbor mycket bättre än på de äldre. Därmed är marknaden för klassiska järnklubbor liten. Wilsons wedgar och sandklub- bor från femtiotalet står dock högt i kurs. 36 SVENSK GOLF • 3/1985 Prislista ur amerikanska Vintage Golf, Antique & Playable Golf Clubs utgiven av Jim Kaplan. Priser- na är i dollar och gäller MacGregors Tommy Armour-klubbor av modell 693.
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88
Svensk Golf Sida 89
Svensk Golf Sida 90
Svensk Golf Sida 91
Svensk Golf Sida 92
Svensk Golf Sida 93
Svensk Golf Sida 94
Svensk Golf Sida 95
Svensk Golf Sida 96
Svensk Golf Sida 97
Svensk Golf Sida 98
Svensk Golf Sida 99
Svensk Golf Sida 100