Lera 1
Lera SKÄRVOR
Lera ONAGAWA STATION
Lera RADISSON BLU
Lera PERSONPORTRÄTT
Lera TRENDSPANING
Lera A HOUSE FOR ESSEX
Lera FORM & TEKNIK
Lera ÄSTAD VINGÅRD
Lera HEXAGONEN REPORTAGE: HEXAGONEN HEXAGONEN TREN
D ELLER TIDLÖS KLASSIKER? Hexagonerna är överallt, och vi tycks inte kunna få nog av dem. Längs väggar och golv radar sexkantingarna upp sig. Vad är det i den sexkantiga formen som passar nutida stilideal? Och hur har det sett ut tidigare? Text HEDVIG ANDERSSON Bild ANDERS ROTH D 44 et är inte så länge sedan det ansågs vågat att lägga in ett multifärgat hexagongolv i badrummet i sin bostadsrätt. En arkitekt på ett av de större Stockholmskontoren som för några år sedan visade upp sin nyrenoverade lägenhet i ett hemma hos-reportage konstaterade med ett leende att hon kanske valt med hjärtat och inte med hjärnan när hon lät ett hexagongolv i olika pastellfärger breda ut sig i badrummet – ”med tanke på att lägenheten en dag ska säljas”, förklarade hon. Hon trodde att golvet kunde avskräcka potentiella köpare. Nu, kanske tio år senare, kan man konstatera att det nog var ett av de bästa drag hon kunde göra. Konst- och designkritikern Dennis Dahlqvist menar att hexagonen blev populär redan i början av 1900-talet i och med modernismens intåg. Modernismen, som karaktäriseras av det enkla och avskalade eftersom man ville lämna naturinfluenserna och de snirkliga ornamenten bakom sig, ledde till att geometriska former i arkitektur, inredning och design blev vanligare. KRING DET FÖRRA sekelskiftet skapade den spanske arkitekten Antoni Gaudí hexagonala klinkerplattor som fortfarande pryder stora delar av Barcelonas trottoarer. Plattorna på en av stadens elegantaste gator, Passeig de Gràcia, byttes nyligen ut mot nya, sexkantiga klinkerplattor – exakta kopior av dem Gaudí använde när trottoaren lades 1904. Under den här tiden, närmare bestämt år 1907, skapade den tyske konstnären, designern och arkitekten Peter Behrens en ny logotyp för elektronikkoncernen AEG. Den nya loggan, som bestod av en hexagon indelad i ytterligare tre mindre hexagoner, hämtade sin form från bikakan. Behrens, som var chefsdesigner på företaget, utnyttjade också hexagonformen till bottenstyckena på de elektriska vattenkokare som företaget tillverkade under samma period. – För hundra år sedan kan man nog säga att hexagonen var ”inne”. Min personliga hypotes är att detta berodde på den fascination som fanns vid denna tid bland västerlandets konstutövare för den omedelbara, levande naturen, exempelvis bikakorna, till skillnad mot 1800-talets, som man beskrev det, ”förstelnade” former från fjärran länder, säger Lasse Brunnström, professor i designhistoria på HDK i Göteborg. EFTERSOM ISLAM förbjuder avbildandet av människor, växter och djur skedde all utsmyckning genom de för arabvärlden så karaktäristiska detaljerade, geometriska mönstren. Oavsett om man tolkar hexagonformen som ett resultat av modernismens strävan bort från de snirkliga, naturinspirerade ornamenten, eller som Lasse Brunnström menar, som inspirerad av naturen, är hexagonen som form vanligt förekommande i just naturen. Dock på något undangömda platser. Bland naturens egna hexagoner finns bland annat bikakornas mönster, snöflingans sexkantiga prisma och de naturligt formade basaltstenarna i området Giant’s Causeway på Antrimkusten på Nordirland. Men varför älskar vi hexagonen som inredningsdetalj just nu? Och varför ser vi hexagonformade keramiska plattor i så stor utsträckning? – Det finns en allmän trend av färg, mönster, det lite galna. En överlappande företeelse är ju orientaliska golv. Allt detta är ju egentligen en stark reaktion på den vita minimalismen, säger trendexperten Stefan Nilsson. Men han menar samtidigt att man inte ska övertolka hexagontrenden. – Den är populär för att den står för något nytt, men man ska nog inte dra några större slutsatser. Man kan övertolka och säga att det LERA #4 2015
Lera KAKELDETALJEN
Lera ESSAOUIRA
Lera KRÖNIKA