Vårdguiden Redaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Borrelia
Vårdguiden Tema Blodet
Vårdguiden Bli blodgivare
Vårdguiden "Att ge blod är ett enkelt sätt att bid
ra"
Vårdguiden Blodfakta tema * Blodet 3 – 4 veckor tt
ar det fför krropppep n att återbildda dde4 5,5dece iliiterr blod somges vivideennbllooddggiiv ining. Vid ny n bbildaanddeet aavvblood går det åt extra myckett jäärrnn..Däärfför får du med dig järntat bbleetttteer nnär du ger blod. VAD ÄR EN BLODGRUPP? Allt människoblod har ungefär samma innehåll, men det är ändå viktigt att skilja på de olika blodgrupperna. Får man fel sorts blod vid en blodtransfusion bildas nämligen antikroppar som angriper det främmande blodet. Då klumpar de röda blodkropparna ihop sig och spricker, något som kan vara livshotande. Det som skiljer blodgrupperna åt är små pro - te iner, antigener, på blodkropparnas yta. Har du blodgrupp A har du antigen A, har du blodgrupp B har du antigen B. Vid blodgrupp AB har du både antigen A och antigen B. Vid blodgrupp 0 saknas båda antigener. Men även ett annat antigen på blodkroppens yta, det så kallade Rh-antigenet, är viktigt. Den som har Rh-antigenet kallas Rh-positiv och den som saknar det kallas Rh-negativ. A 12 – VANLIGAST I SVERIGE Blodgrupp A är vanligast i Sverige, sedan kommer blodgrupp 0. Både AB och B är ganska ovanliga. Cirka 85 procent av befolkningen är Rh-positiv och resten är Rh-negativ. DET VISAR ETT BLODPROV Ett blodprov kan ge mycket information. Här är några vanliga analyser: • Blodvärde, Hb • Blodsocker, glukos • CRP och sänka (mått på inflammation) • Ämnen och mineraler (njurfunktion och saltbalans) • Blodfetter • Vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar • Hormoner • Proteiner som gör att blodet kan levra sig • Antikroppar (vid allergier och infektioner) • Halten av vissa läkemedel MER INFORMATION 1177.se/att-lamnablodprov ALLT BLOD ÄR INTE LIKA RÖTT Det är hemoglobinet, ett protein i de röda blodkropparna, som ger blodet dess röda färg. Nyansen kan skifta bero ende på hur mycket syre blodet innehåller. Det syrerika blodet i artärerna (som leder från hjärtat) är ljusare rött än det syrefattiga blodet i venerna (som leder till hjärtat och vidare till lungorna för att syresättas). 2 miljoner Så många nya röda blodkroppar, lite drygt, bildas varje sekund i blodet. En röd blodkropp lever i ungefär 120 dagar. 1177 vårdguiden 2 • 17
Vårdguiden När blodet blir sjukt
Vårdguiden Sepsis
Vårdguiden "Henry lever tack vare sina blodgivare"
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Äldre och läkemedel
Vårdguiden "Jag vill veta varför jag tar en viss t
ablett"
Vårdguiden Håll koll på dina läkemedel
Vårdguiden Solsmart
Vårdguiden Att leva med en tarmsjukdom
Vårdguiden "Jag fick ett helt nytt liv"
Vårdguiden "Jag låter inte rädslan begränsa mig lä
ngre"
Vårdguiden Stoppa snarket
Vårdguiden Hej då, mensen!
Vårdguiden Lindra klimakteriebesvären
Vårdguiden Aktuellt i vården