Vårdguiden Redaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Borrelia
Vårdguiden Tema Blodet
Vårdguiden Bli blodgivare
Vårdguiden "Att ge blod är ett enkelt sätt att bid
ra"
Vårdguiden Blodfakta
Vårdguiden När blodet blir sjukt
Vårdguiden Sepsis
Vårdguiden "Henry lever tack vare sina blodgivare"
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Äldre och läkemedel
Vårdguiden "Jag vill veta varför jag tar en viss t
ablett"
Vårdguiden Håll koll på dina läkemedel
Vårdguiden Solsmart
Vårdguiden Att leva med en tarmsjukdom
Vårdguiden "Jag fick ett helt nytt liv"
Vårdguiden "Jag låter inte rädslan begränsa mig lä
ngre"
Vårdguiden Stoppa snarket
SNARKET Omkring fem procent av Sveriges vuxna bef
olkning har andningsuppehåll i sömnen, så kallad obstruk tiv sömn apné. Ofta är det en närstående som slår larm om snarkningar och andningsuppehåll. Om du vaknar ofta på natten, är väldigt trött och sällan känner dig rikigt utvilad kan det också vara tecken på sömnapné. För att räknas som en apné ska ett andningsupphåll vara minst tio sekunder långt. Vanligtvis är andnings upphållen vid obstruktiv sömnapné 20 till 30 sekunder långa. Övervikt är en vanlig orsak till sömnapné. Fettvävnaden, framförallt den som sitter kring luftstrupe och hals, gör det svårare för luften att passera till och från lungorna. – De flesta som får diagnosen sömnapné har en viss övervikt. Ibland kan det bara röra sig om några få kilo, men oftast är det en övervikt på 10 kilo eller mer. Men det är ändå en myt att alla med sömnapné är stora, tjocka män, säger Michael Lysdahl, överläkare och verksamhetschef vid Aleris Fysiologlab, som utreder och behandlar snarkningar och sömnapné. Andningsuppehållen kan nämligen också orsakas av rent ärftliga och medfödda egenskaper, som svalgets anatomi. Det kan bli trångt i luftvägarna på grund av ett överbett, en kort haka eller stora halsmandlar. – När en kvinna har gått igenom klimakteriet börjar hon oftare snarka och löper då också större risk att utveckla sömnapné, säger Michael Lysdahl. Både alkohol och vissa läkemedel ökar avslappningen i musklerna och bidrar till att luftströmmen blockeras, speciellt om du sover på rygg. Sömnapné kan vara farligt för hälsan. Hypotesen är att syrebristen som uppstår vid andningsuppehåll påverkar blodkärlen negativt, vilket kan leda till flera allvarliga tillstånd. – Risken att få högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt är tre gånger så stor för den som har sömn apné, säger Michael Lysdahl. Den ökade tröttheten kan göra det jobbigt i vard1177 vårdguiden 2 • 17 agen och göra dig stresskänslig och lättretlig. Tröttheten ökar också risken för att bilförare orsakar trafikolyckor. Andningsuppehållen kan förvärra tillståndet om du samtidigt har vissa andra sjukdomar, exempelvis kärlkramp. Det är mycket viktigt att få hjälp och behandling om du har obstruktiv sömnapné. Om din läkare på vårdcentralen bedömer att du kan ha sömnapné så får du en remiss till en klinik som kan genomföra en sömnapnéutredning. Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär. Med hjälp av en mätare som du får låna hem kan luftflödet genom näsan och munnen registreras under en natt. Även dina andningsrörelser, blodets syresättning och hur du ligger när du sover registreras. Detta ligger till grund för läkarens bedömning och diagnos. Har du fått diagnosen sömnapné så finns det ett par behandlingsalternativ. Är du överviktig är rådet alltid att försöka gå ner i vikt. Dricker du alkohol? Då kan du prova att dra ner på konsumtionen för att se om det minskar snarkningarna. – Det du kan göra direkt och som ofta har mycket god effekt är att undvika att sova i ryggläge. Prova till exempel att fästa en innebandyboll i ryggen på en t-shirt, eller lägg två bollar i en bh som du har bak-och-fram och som gör det obekvämt att rulla över på rygg när du sover, säger Michael Lysdahl. Du kan också få hjälp med en speciell bettskena att ha på natten, som skjuter fram underkäken, öppnar upp svalget och gör att luften passerar friare. En så kallad cpap-apparat är ytterligare ett alternativ. Det är en andningsmask som du får ha när du sover, som håller svalget öppet genom att blåsa in luft i näsan. MER INFORMATION 1177.se/somnapne + Sök vård Ta kontakt med en vårdcentral om du vet att du snarkar och känner dig trött på dagarna. Detsamma gäller om någon i din närhet berättar för dig att du har andningsuppehåll när du sover. Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär. 1177.se/hitta-vard 27
Vårdguiden Hej då, mensen!
Vårdguiden Lindra klimakteriebesvären
Vårdguiden Aktuellt i vården