Svensk medverkan i EU-programmet Kreativa Europa 2
018 1
Kreativa Europa 2018 EU:s pris för samtida arkite
ktur – Mies van der Rohe Award EU:s Mies van der Rohe Award delas ut vartannat år. Två typer av pris delas ut, The European Union Prize for Contemporary Architecture – The Mies van der Rohe Award och The Special Mention for Emerging Architect. Pris- summan för det stora priset är 60 000 euro och för den särskilda utmärkelsen 20 000 euro. Prisvinnarna och arkitekterna på juryns korta lista presenteras även i en publikation och i en vandringsutställning. Priset administreras av Europeiska kommissionen tillsammans med Mies van der Rohe Foundation. Stiftelsen ansvarar för urvalet och själva prisceremonin. Nomineringar lämnas till juryn av en oberoende expertgrupp bestående av medlemmar i Architects’ Council of Europe (ACE), där Sverige representeras av SAR Svenska Arkitekters Riksförbund och en rådgivande kommitté. ArkDes i Stockholm är en av 17 medlemmar i prisets rådgivande kommitté. Europeiska kommissionen har även instiftat ett arkitekturpris för nyutexaminerade europeiska arkitekter kallat Young Talent Architecture Prize (YTAP). Syftet är att stödja unga talanger som vill arbeta internationellt. Priset uppmärksammar även europeiska universitet som främjar kvalitet inom arkitekturområdet som en viktig del av den europeiska kulturen och ekonomin. Universitet och arkitekturskolor anmäler intresse om att delta. En jury utser sedan av nio kortlistade projekt tre examensprojekt på Masternivå utifrån kriterierna ”excellence, authenticity, sustainability and innovative nature”. Ingen svensk arkitekt eller svenskt arkitektkontor tilldelades EU:s arkitekturpriser år 2018. Europeiska kulturhuvudstäder Syftet med utnämningen av europeiska kulturhuvudstäder är att belysa den kulturella rikedomen, mångfalden och gemenskapen i Europa samt att bidra till att utveckla en ömsesidig förståelse mellan invånare i Europa. Initiativet syftar även till att stärka kulturens betydelse för städers utveckling. En kulturhuvudstad ska ha ett program som bygger på kulturellt samarbete i Europa och intresserar och engagerar de som bor i staden och dess omgivning samt öka det internationella intresset för området. Initiativet att utse europeiska kulturhuvudstäder startade 1985 och sedan 2011 väljs två städer från två olika medlemsstater till europeiska kulturhuvudstäder. Medlemsstaterna får under perioden 2007−2019 i tur och ordning vara värdar för evenemanget. Processen att välja städer startar på nationell nivå sex år innan beslut fattas. Urvalsprocessen involverar en oberoende expertpanel inom kulturområdet som bedömer ansökningarna och tar fram en kortlista med städer. Expertpanelen rekommenderar sedan utifrån ansökningarna en stad från respektive aktuellt land för titeln. Stä- derna väljs inte endast på grundval utifrån vad de gör i nuläget, utan till stor del utifrån vad de planerar att göra i framtiden. Städerna ska inför ansökan utarbeta ett kulturprogram som måste ha ett europeiskt inslag, involvera allmänheten, ha europeisk attraktionskraft och passa in i stadens långsiktiga utveckling. Europeiska kommissionen publicerar varje år en utvärdering av föregående års europeiska kulturhuvudstäder. De två europeiska kulturhuvudstäderna mottar Melina Mercouri Prize om 1,5 miljoner euro vardera. Priset finansieras genom Kreativa Europa. De städer som väljs att vara europeiska kulturhuvudstäder utnämns fyra år i förväg. Valetta (Malta) och Leeuwarden (Nederländerna) var europeiska kulturhuvudstäder 2018. Stockholm 1998 och Umeå 2014 är de två svenska städer som hittills har utnämnts till europeiska kulturhuvudstäder i Sverige. Delprogrammet MEDIA Delprogrammet MEDIA har liksom delprogrammet Kultur särskilda prioriteringar. Följande ska prioriteras för att stärka den europeiska audiovisuella sektorns förmåga att verka transnationellt. • Underlätta för yrkesverksamma inom den audiovisuella sektorn att förvärva och förbättra färdigheter och kompetens, liksom utvecklingen av nätverk, inbegripet användning av digital teknik för att säker- ställa anpassningen till utvecklingen på marknaden, testande av nya tillvägagångssätt för publikutveckling och testande av nya affärsmodeller. • Öka kapaciteten hos audiovisuella operatörer att utveckla europeiska audiovisuella verk som 13/60