Nordens Tidning 1
Ökade inkomstklyftor i Norden Norden klarar sig g
enerellt mycket bra ekonomiskt. Men även om vi av omvärlden uppfattas som en homogen region finns det påtagliga ekonomiska skillnader såväl på nationell och regional nivå som mellan olika grupper i samhället. Och skillnaderna har ökat på senare år, åtminstone vad gäller den senare kategorin. D et som har gett särskilt stor uppmärksamhet är hur bra Norden klarade sig både under den ekonomiska krisen och i återhämtningen efter densamma. Island, som drabbades extra hårt under krisen 2008, har tack vare goda tider för fiskerinäringen och en accelererande ström av utländska turister återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Landet har nu den starkaste ekonomiska tillväxten i Norden. Motsatt har den norska ekonomien på grund av sjunkande oljepriser gått tillbaka under senare år. Men ser vi till hushållens disponibla inkomster är det emellertid fortfarande så att Norge står i en klass för sig själv medan Island fortfarande ligger något efter Sverige, Finland och Danmark som ligger på stort sett samma nivå. En företeelse som man fäst sig vid inom finansvärlden är att de nordiska ekonomierna visat sig vara så konkurrenskraftiga samtidigt med att man har haft både hög sysselsättningsgrad och relativt små inkomstskillnader. Detta är emellertid något som håller på att förändras. Inkomstklyftorna har nämligen ökat i Norden på senare år, vilket var temat för 2018 års upplaga av Nordic Economic Policy Review, en årlig rapport som utges av Nordiska ministerrådet och förvaltas av Nordregio. Inkomstskillnader beskrivs oftast med hjälp av en så kallad Ginikoefficient, som Figurerna visar utvecklingen av inkomstskillnader inom Norden och OECD de senaste 20 åren (i absoluta till vänster och i relativa tal till höger). Källa: OECD Income Distribution Database (Pareliusson et al. 2018). ”Framför allt Sverige sticker ut som med en Ginikoefficient på 28 har de största inkomstskillnaderna i Norden, och som samtidigt har haft den i särklass snabbaste ökningen inom hela OECD.” nordens tidning nr 4 | 2018 13