Nordens Tidning 1
Ekonomi Den omfördelande effekten av skatter och
bidrag har minskat avsevärt under senare år framför allt i Sverige men också i Danmark och Finland. Källa: OECD Income Distribution Database (Pareliusson et al. 2018). är ett mått på hur inkomster och andra tillgångar är fördelade mellan individerna i en population. Vid högst grad av ojämlikhet, Ginikoefficient = 100 är alla tillgångar samlade hos en enda person, medan Ginikoefficient 0 betyder att alla tillgångar är exakt jämnt fördelade mellan alla individer. Samtliga nordiska länder ligger här klart under genomsnittet för OECD, som ligger på drygt 31. SER MAN DÄREMOT på utvecklingen från mitten av 1990-talet och fram till idag visar det sig att Sverige, Danmark och Finland är de tre länder inom OECD som har haft den största ökningen i skillnaderna mellan dem som har höga respektive låga inkomster. Framför allt Sverige sticker ut som med en Ginikoefficient på 28 har de största inkomstskillnaderna i Norden (om man bortser från 14 nordens tidning nr 4 | 2018 Grönland som ligger på drygt 34), och som samtidigt har haft den i särklass snabbaste ökningen inom hela OECD. ORSAKERNA TILL DETTA kan dels sökas i demografiska förändringar, dels i hur skatter och bidrag fördelas. Bland de demografiska förändringarna kan nämnas att andelen pensionärer ökar i befolkningen, vilket normalt betyder att inkomsterna minskar. Detta är speciellt påtagligt för Finlands del som har den största andelen åldrande befolkning i Norden. En annan bidragande faktor är hushållsstrukturen, där antalet hushåll med ensamstående vuxna växer. En tredje bidragande orsak är den ökade invandringen eftersom utlandsfödda är överrepresenterade såväl bland arbetslösa som inom låginkomstyrken (det är värt att notera att studien bygger på statistik från åren före den stora flyktingströmmen 2015). HÖGA INKOMSTSKATTER och ett generöst bidragssystem har varit kännetecknande för den nordiska välfärdsmodellen. Den utjämnande effekten av dessa kan mätas som förhållandet mellan Ginikoefficienten för hushållens inkomster före och efter skatter och bidrag i relation till inkomsterna före skatter och bidrag. Sedan mitten på 1990-talet har dessa transfereringar, som bland annat omfattar barnbidrag, arbetslöshets-, aktivitets- och sjukersättningar med mera, minskat inom hela OECD. Framför allt har de minskat i Sverige som nu ligger i nivå med genomsnittet bland OECD-länderna, men även i Danmark och Finland har transfereringarna minskat, vilket har haft avgörande betydelse för de ökade