Nordens Tidning 1
Marginalskattesatser för den procent inkomsttagar
e som har de högsta inkomsterna. Källor: Data för Finland, Norge och Sverige kommer från Rubolino och Waldenström (2017): Trends and gradients in top tax elasticities: Cross-country evidence 1900-2014 och för Danmark från Atkinson och Søgaard (2016): The long-run history of income inequality in Denmark (Søgaard 2018). ”Transfereringarna har minskat, vilket har haft avgörande betydelse för de ökade inkomstklyftorna i Norden.” inkomstklyftorna i Norden. En annan bidragande orsak till de ökade inkomstskillnaderna är att samtidigt som de lägre inkomstskikten fylls på med nya grupper har inkomsterna ökat betydligt snabbare hos de allra rikaste. Ser vi till hur stor andel som den procent av befolkningen som har de högsta inkomsterna står för av de totala inkomsterna i samhället så har deras andel minskat genom hela 1900-talet för att nå en bottennotering på 1980-talet med under 5 procent för att därefter stiga till dagens nivåer omkring 7–8 procent. Orsakerna är flera. En är att marginalskatterna på arbetsinkomster, som kulminerade med över eller strax under 80 procent i Sverige på 80-talet och i Norge på 60-talet, har sjunkit till 60 procent i Sverige (och Danmark) och omkring 40 procent i Norge. En ännu viktigare roll spelar det faktum att det har skett en kraftig förskjutning från löneinkomster till inkomster av kapital och att det inom kapitalinkomsterna har skett en förskjutning från ränteintäkter till aktieutdelningar. Huruvida den ovan beskrivna utvecklingen är positiv eller ej beror åtminstone delvis på politisk uppfattning. Vid en efterföljande debatt i samband med lanseringen av Nordic Economic Policy Review menade LO:s ordförande KarlPetter Thorwaldsson föga överraskande att ökade inkomstskillnader är ett hot mot den nordiska välfärdsmodellen medan Svensk Näringslivs dåvarande vd Carola Lemne såg rapportens resultat som ett positivt tecken på att även vi i Norden börjar anpassa oss till vad som enligt henne bör betraktas som ett normaltillstånd. PROFESSOR LARS CALMFORS, som tillsammans med sin kollega Jesper Roine från Handelshögskolan i Stockholm har varit redaktör för detta nummer av Nordic Economic Policy Review, anser att det gäller att motverka ytterligare ökning av inkomstskillnaderna, inte minst för att de ”har bidragit till framgångar för populistiska rörelser och politiker som ifrågasätter den liberala demokratin.” Han pekade därför i en krönika i Dagens Nyheter på ett antal politiska åtgärder som kan vidtas för att uppnå detta. För det första borde transfereringar som sjukpenning och a-kassa räknas upp i samma takt som lönerna, vilket idag inte sker automatiskt utan kräver specifika politiska beslut. För det andra bör man hålla igen med att införa avgiftsfinansieringar inom sjukvården och äldreomsorgen eftersom offentligt finansierad välfärd har en starkt inkomstutjämnande effekt. Slutligen anser Calmfors att det behövs en diskussion om beskattning av kapitalinkomster, arv och förmögenheter. Exempelvis skulle införandet av en progressiv fastighetsskatt få en avsevärd fördelningspolitisk effekt. KJELL NILSSON, AGRONOMIE DOKTOR, DIREKTÖR, NORDREGIO Källor: Lars Calmfors: Därför bör inte inkomstskillnaderna få fortsätta att växa I Sverige. Dagens Nyheter 2018-05-01. Grunfelder J, Rispling L, Norlén G (eds). 2018. State of the Nordic Region 2018. Copenhagen: Nordic Council of Ministers. Pareliussen JK, Hermansen M, André C, Causa O. 2018. Income inequality in the Nordics from an OECD perspective. In: Increasing income inequality in the Nordics, Nordic Economic Policy Review 2018, TemaNord 2018:519, pp 19-62. Søgaard JE. 2018. Top incomes in Scandinavia -recent developments and the role of capital income. In: Increasing income inequality in the Nordics, Nordic Economic Policy Review 2018, TemaNord 2018:519, pp 71-101. nordens tidning nr 4 | 2018 15