Nordens Tidning 1
Kultur Norden i Haparanda vill rusta ”Färjkarlens
hus” – en kulturhistorisk pärla från 1600-talet I Haparanda står ett gammalt hus från 1600-talet. Huset har fått namnet "Färjkarlens hus" - det härrör från tiden då roddarmadammer och färjkarlar hade som yrke att med båttransport ro personer över gränsälven, Torneå älv, mellan svenska Haparanda och finska Torneå. I ”Färjkarlens hus” bodde under århundradena flera roddarmadammer och färjkarlar – deras liv och leverne i samklang med den övriga allmogens leverne har idag formats till en kulturell historisk epok oerhört värd att bevara både för Haparanda – och Torneå, men även för kommande generationer. Föreningen Nordens lokalavdelning i Haparanda hoppas nu att Färjkarlens hus ska rustas upp till en kulturhistorisk symbol för gränslivet vid det som idag kallas världens fredligaste gräns och som under krigsåren 1914-18 även benämndes "världens nålsöga". – Föreningen Norden i Haparanda har tidigare i olika sammanhang framfört önskemål om en renovering av Färjkarlens hus till ett kulturminne. Idag saknar vi byggnader som har betydelse för Färjkarlens hus i Haparanda ska bevaras för framtiden. gränsstäderna Haparandas och Torneås gemensamma historia och dess framtid, säger lokalföreningen Nordens ordförande Ola Backe, Haparanda, som står bakom förslaget med upprustningen. Både husets ägare Bengt Lundin, Haparanda kommuns kulturchef Jytte Rüdinger, länsstyrelsens bebyggelseantikvarie Bertil Thelin, kultur- och miljöhandläggare Jeanette Aaro samt lokalhistoriker Lennart Lindfors, Haparanda tror på en upprustning och står bakom förslaget där även Torneås Nordenförening ingår som "påhejare". Föreningen Nordens ordförande, Ola Backe, Haparanda, har tagit initiativ till att försöka rädda Färjkarlens hus. Nu vill han öppna dörrarna till en spännande kulturhistorisk byggnad i gränsstaden. 28 nordens tidning nr 4 | 2018 Roddarmadammer är kända i Stockholm ända från 1400-talet och som ett kollektiv inom färjedrivarnas skrå på 1600-talet. Hur exakt roddarmadammernas liv fungerat vid gränsen mellan Sverige och Finland är inte känt exakt men tydligen har/måste ha dessa kvinnor (och färjkarlar) funnits under tidigare århundranden i någon form. Eva Caisa Berg var en roddarmadam som är känd i Haparanda på 1850-talet. Avgiften över älven med omnejd var en till fyra shilling banco, enligt lokalhistorikern Lennart Lindfors. Roddarmadammerna var gifta/ogifta kvinnor som drev "sjötaxi" mellan olika öar exempelvis. I Stockholmsområdet hade man båtar som tog 20-25 personer. Rollen som Färjkarlens hus står kvar på sin ursprungliga plats sedan det byggdes. Bara det doftar kulturhistoria. – Huset och platsen skapar unika förutsättningar att ge framtida besökare inblick i det liv människorna levde på den tiden. Även ur kommande generationers synvinkel vore det tragiskt att inte ta till vara möjligheten som huset erbjuder, anser Ola Backe. Ett upprustat Färjkarlens hus är tänkt att kunna nyttjas för föreningsliv, som mindre museum alternativt som utställningslokal för olika projekt. Husets nålsöga fick Haparanda första gången vid Krimkriget mellan Ryssland och England/ Frankrike 1853 - 56. Världens transport av människor på flykt, post och varor krävde en "muröppning". Haparanda fick rollen som Nålsöga – en stad i världen, när världen kom till Haparanda. BILD: WIKIPEDIA