Byggnadsarbetaren Ledaren
Byggnadsarbetaren Lönekollen
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Nu påverkas lönerna
GRANSKNING U nder de senaste femton åren har orga
nisationsgraden, alltså hur stor andel av de anställda som är med i facket, rasat bland arbetare i bygg- och anläggningssektorn. Från 81 procent 2006 till 58 procent 2020. – Bygg är en stor bransch med många anställda så siffran för 2020 är rätt säker, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. Han har under lång tid forskat om organisationsgraden på den svenska arbetsmarknaden. Och nu menar Anders Kjellberg att byggnadsarbetarnas löner och arbetsmiljö påverkas. – Fackets förmåga att kunna driva frågor, även i företag där man har många medlemmar, blir sämre. Konkurrensen snedvrids i takt med att låglönedelen av sektorn breder ut sig alltmer. De seriösa byggföretagen måste då anpassa sig genom att hålla nere löner eller lägga ut mer jobb på underentreprenörer och utstationerade arbetare. Om utvecklingen fortsätter kan legitimiteten för kollektivavtalet börja ifrågasättas och fler arbetsgivare avstå från att gå med i en arbetsgivarorganisation eller teckna hängavtal, säger Anders Kjellberg. Den fallande organisationsgraden har gett Byggnads huvudvärk under lång tid. Redan när förbundets nuvarande ordfö»MAKTBALANSEN FÖRSKJUTS TILL FÖRETAGENS FÖRDEL OCH FACKENS NACKDEL« rande, Johan Lindholm, tillträdde på posten i juni 2012 ansåg han att organisationsgraden var den viktigaste frågan av alla. E tt långsiktigt arbete drogs i gång inför kongressen 2014. Där la ledningen i förbundet fram rapporten ”Mål och vision 2022” och den absolut hetaste frågan i dokumentet var just organisationsgraden. Målet sattes högt, kongressen beslutade att förbundet skulle sikta på att 90 procent av byggnadsarbetarna skulle vara organiserade 2022. Den första åtgärden var en telefonkampanj där 25 000 personer, som var med i Byggnads a-kassa men inte i facket, fick en påringning. ”Vi måste lyfta på alla stenar”, sa förbundssekreteraren Patrik Östberg till tidningen då. Men trots den och flera andra försök att öka medlemsantalet fortsatte organisationsgraden att falla. Fyra år senare, vid kongressen 2018, fattades ett nytt beslut. Det nya målet var en organisationsgrad på 75 procent lagom till kongressen sommaren 2022. Alltså om knappt ett år. – Vi kommer inte att nå det målet. Det är jag ganska övertygad om, säger Patrik Östberg och fortsätter: – Byggbranschen påverkas väldigt negativt av den här utvecklingen. Maktbalansen förskjuts till företagens fördel och fackens nackdel. Det har varit en negativ spiral i 15 år som är svår att bryta. Byggbranschen är den arbetarsektor som tappat mest i organisationsgrad sedan 2006. För det mesta har nedgången varit långsam, en flera år lång pyspunka, men till en början var utvecklingen dramatisk. I maj 2007 höjde Byggnads fackavAnders Kjellberg forskar om organisationsgraden på arbetsmarknaden. giften kraftigt efter en dom i Europadomstolen. Förbundet fick inte längre ta ut gransknings- och mätningsarvoden. Dessutom – den 1 januari samma år – försvann skattereduktionen för fackavgiften. De två händelserna tillsammans 20 BYGGNADSARBETAREN #9, 2021 Patrik Östberg, Byggnads förbundssekreterare. gjorde att kostnaden för medlemmarna sköt i höjden på bara några månader. Svaret var omedelbart: En massflykt ut ur facket. Drygt 10 000 medlemmar raderades ur rullarna och organisationsgraden bland byggnadsarbetare hoppade ner från 81 procent till 73. Allt inom loppet av två år. Ännu ett bakslag kom några år senare då Byggnads tog bort inkomstförsäkringen 2010. Byggnads ansåg att försäkringen var för dyr för förbundet. Samtidigt var den uppskattad bland medlemmarna. P atrik Östberg ser även flera andra förklaringar till varför organisationsgraden åkt utförsbacke. Han menar att inslaget av utländsk arbetskraft är betydligt större och att de stora svenska byggbolagen, där organisationsgraden av tradition är hög, gjort sig av med folk under lång tid. – Jobben läggs mer och mer ut på mindre aktörer där den fackliga aktiviteten inte är lika hög och det leder till en lägre organisationsgrad. Vad händer om den här utvecklingen fortsätter? FOTO: KENNET RUONA FOTO: TERESE PERMAN
Byggnadsarbetaren Panelerna
Byggnadsarbetaren Stolta jobb
Byggnadsarbetaren Arbetsmiljö
Byggnadsarbetaren Ögonblicket
Byggnadsarbetaren Gästkrönika
Byggnadsarbetaren Från stad till stad - Karlstad
Byggnadsarbetaren Snickartränarens tips
Byggnadsarbetaren Byggdjuret
Byggnadsarbetaren Byggmissar
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads