Svensk Golf 1
ANNELIE BERGMAN i vardagslivet” ”Golfen har hjälp
t mig ET ÄR EGENTLIGEN bara ett inspelsvarv dagen före tourpremiären. Men för Annelie Bergman innebär fredagseftermiddagens 38 poäng på Bjäre GK ytterligare ett litet steg närmare det mål som utarbetats för säsongen 2014. Snart ändras hennes handicapsiff ror i GIT till 21,2. Den efterlängtade debuten i HandiGolf Tours psykiska A-klass är i skrivande stund bara 1,8 poäng bort. – Spelet runt greenerna behöver lyftas för att jag ska komma dit. Att jag tar rätt klubba och inte puttar för hårt. Till det här året har jag bytt till ett tjockare grepp på puttern. Och det går jättebra, säger Annelie. Hennes far Lennart Bergman har följt ronden i en golfbil, och nickar nöjt åt det nya greppets inverkan. – Det gjorde stor skillnad. Nu blev det 38 poäng trots att hon streckade några hål. Det fanns defi - nitivt mer att hämta där. Det var just Lennart som satte plastklubbor i Annelies händer i tidig ålder och tog med henne till Brevikens Golfklubb, där han idag leder HandiGolf-träningarna. Annelies mer än 17 år långa resa inom golfen har bland annat innefattat landslagsuppdrag och ett guld i 2011 års Special Olympics i Aten. I vardagslivet innebär hennes 64 SVENSK GOLF | 6 2014 FAKTA Hemmaklubb: Brevikens GK. Ålder: 23. Största passion utanför golfen: ”Jag gillar datorspel väldigt mycket, och lägger en del tid på det. Man kan både tävla och sjunka in väldigt mycket i de olika uppdragen. För mig är det mest rollspel och fast pace-skjutspel som gäller.” Om glädjen i att tävla: ”Jag tävlar i nästan vad som helst på fritiden. Det kan vara korteller sällskapsspel. Det är alltid jättekul att vinna. Jag är faktiskt bra på att förlora, även om jag inte gillar det.” högfungerande autism att det blir svårt att hålla uppe koncentrationen under längre stunder. Speciellt i stressiga miljöer. – Ja, min funktionsnedsättning handlar till stor del om koncentration. Där har golfen hjälpt mig mycket under situationer i vardagslivet där jag måste koncentrera mig och vara fokuserad. Samma sak gäller även den sociala biten. Ute på banan har man också lärt sig att umgås med andra, olika samtalsämnen och sådant, berättar Annelie. Hon behöver inte tänka efter speciellt länge när frågan om funktionsnedsättningen på något sätt kan användas till hennes fördel inom golfen. – Jag kanske har lättare att tänka bort de där dåliga stunderna och bara tänka på det positiva. Och att inte grubbla så mycket på de där dåliga slagen. UNDER SENARE ÅR har Örebro blivit Annelies fasta punkt i tillvaron. Där fi nns jobbet på Arbetsförmedlingen (hon städar kontorslokalerna), sambon och deras två hundar. Den 90 minuter långa bilfärden till Breviken innebär att hon oftast varvar träning på närliggande klubbar i Örebrotrakten med frekventa inhopp i hemmaklubbens HandiGolf-grupp. För att upprätthålla koncentrationen under dessa och sina egna pass ställer Annelie ned klubban och går ett varv runt bagen efter att ett par bollar har skickats iväg. – Då kopplar jag bort det lite grann och kan sedan gå in och fokusera igen. Men jag tycker att det är kul att träna. När jag var på HandiGolf-läger på Halmstad Golfarena gav mig tränaren i uppgift att öva så många slag från 60 till 70 meter att jag måste köpa en ny 60-gradare efter årets slut, säger hon förväntansfullt. Men det är möjligheten att tävla och få vittring på en och annan seger som hennes stora hjärta för golfen dunkar allra hårdast för. Under årets fem tävlingar, plus eventuellt spel i fi nalen, fortsätter jakten på en plats i HandiGolf Tours A-klass. – Om jag säger så här. Det är inte så stor skillnad mellan oss och dem ute på Skandia Tour faktiskt. Vi har en form av funktionsnedsättning och en egen tour. Men vi utövar samma sak. Och det är golf. meter att jag måste köpa en ny 60-gradare efter årets slut.« »Jag fi ck i uppgift att öva så många slag från 60 till 70