AMES 1
Regeldjungeln i näringslivet - hur arbetar kommun
en för att underlätta? Myndighetsutövningen står för nära nio av tio kontakter företagen har med kommunen. Den handlar om att uppfylla Sveriges och EU:s lagar och regler, bland annat för att skydda vår miljö, säkerställa trygga livsmedel och bidra till en sund konkurrens. Miljöskydd, livsmedelskontroll och markupplåtelse är tre exempel på myndighetsområden där kommunen aktivt verkar för att höja kunskap och förståelse för regelverken hos företagen. Samt att de tjänstepersoner som utför tillsynen ska ha en god förståelse för företagens vardag. Det ska vara lätt att göra rätt i Linköping. Att ingen av oss vill riskera att bli matförgiftad när vi äter på en restaurang eller ett kafé är ju givet, och inget företag ska utsättas för osund konkurrens av företag som inte följer reglerna. Därför fyller kommunens livsmedelskontroll en mycket viktig funktion. - Vårt uppdrag är att se till att alla konsumenter både får säker mat och rätt information om maten som de stoppar i sig. Kontrollen av livsmedel och livsmedelsföretag omfattar hela kedjan från producent till konsument. Den är obligatorisk och styrs av EU-lagstiftning, förklarar Maria Pihlajärvi, enhetschef för Livsmedelskontrollen. Bland de cirka 1 300 verksamheter som kommunen kontrollerar ingår allt från dricksvattenproducenten 20 Tekniska Verken, till småskaliga livsmedelsproducenter, livsmedelsbutiker, restauranger och kaféer. De stora anläggningarna Arla och Scan får tillsyn av statliga Livsmedelsverket. - Något som är av högsta vikt för oss är att det ska vara lätt för företagen att göra rätt i sin verksamhet, samt att vi alltid ska komma med ett juste och bra bemötande, framhåller Maria. Livsmedelsföretag och livsmedel kontrolleras regelbundet och kontrollen ska vara riskbaserad – det vill säga utföras tillräckligt ofta och med rätt fokus. Där styr exempelvis storlek på företag och känslighet hos kundkretsen. - Större företag med många kunder kontrolleras oftare, liksom de med känsliga kunder. De sistnämnda kan vara de som levererar till konsumentgrupper som bara har ett alternativ att få sin mat ifrån – som sjukhus, skola och förskola. Där kan infektionskänsligheten och olika former av matallergier vara högre. Uppdraget är att undersöka om företaget är medvetet om eventuella faror i sin verksamhet. Att de har rutiner för att minimera riskerna samt att de följer övriga bestämmelser i lagstiftningen. Kontrollen ska ge effekt, det vill säga att eventuella risker och brister upptäcks. För att därefter se till att företagaren rättar till dessa. - Det handlar om att kontrollera miljö, hygien, hantering av råvaror, personalens kunskap om råvaror, om nedfrysning av mat sker på rätt sätt och en hel del annat. Om bristerna är för allvarliga eller för stora har vi rätt att tillfälligt stänga verksamheten till allt har åtgärdats. Men något sådant inträffar som tur är ytterst sällan – jag vill lyfta fram att företagarna inom livsmedelsbranschen i vår kommun är mycket bra på detta. En nyhet inför 2023 är införandet av efterdebitering av livsmedelskontroll, för att anpassa den svenska livsmedelslagstiftningen till EU:s nya kontrollförordning. - Det innebär att varje kontrollbesök betalas i efterhand i stället för en årlig avgift i förväg. Regeringen och vi på Linköpings kommun hoppas att det nu blir tydligare för